Samarbetet mellan barnskyddet och skolan stärker de kulturella rättigheterna för barn som vårdas utanför hemmet

Johanna Vuonkari
Johanna Vuonkari (Johanna Vuonkari)
5.10.2020
Bloggar Mari Sjöström

Nästan 6000 barn i grundskoleåldern går i skola på sin placeringsort. Placeringsplatsen kan vara en fosterfamilj, ett professionellt familjehem eller en barnskyddsanstalt.

De senaste åren har man i undersökningar och skolhälsoenkäter allt oftare väckts till insikt om att placerade barn i många fall uppvisar avgjort svagare skolframgång än barn som inte är placerade. Vi vet också att ångest, skolstress och utmattning, inlärningssvårigheter, problem med mobbning och våld är mycket mer allmänna bland placerade barn än bland andra barn.

Ofta blir barnets skolstig också osammanhängande och avbruten bland annat för att byte av placeringsplats samtidigt kan innebära byte av skola. Mindre än hälften av de placerade barnen avlägger studentexamen eller slutför yrkesskolan.

Barnens kulturella rättigheter tryggas i lagen

Grundlagens bestämmelser om kulturella rättigheter gäller också placerade barn. Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning.

Det allmänna skall, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv.

Vad säger barnskyddslagen om de kulturella rättigheterna?

Barnskyddslagen har sedan början av året en ny bestämmelse som stärker de kulturella rättigheterna för barn som vårdas utom hemmet.  Enligt den ska det i barnets klientplan antecknas hur småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen eller den övriga utbildningen ordnas för barnet under tiden för vård utom hemmet.

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller någon annan anställd inom barnskyddet ska samarbeta med anordnaren av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning eller övrig utbildning under beredningen av placeringen av barnet utanför hemmet och under tiden för placeringen. En anställd som svarar för barnets vård och fostran i vård utom hemmet ska också samarbeta med anordnaren av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning eller övrig utbildning.

Bestämmande av skolplats för eleven

Placering av barn påverkar ofta också anvisandet av närskola och bestämmandet av skolplats för eleven. Bestämmelser om anvisande av närskola och bestämmande av skolplats finns i lagen om grundläggande utbildning. Kommunens skyldighet att ordna grundläggande utbildning gäller också läropliktiga som placerats inom kommunens område. Likvärdiga principer iakttas när kommunen avgör skolplatsen för elever.

Utgående från barnets boningsort skall utbildningsanordnaren anvisa en närskola eller annan lämplig plats för alla läropliktiga som bor i kommunen. En elev som går i en av kommunen anvisad skola har rätt till skolresestöd enligt lagen om grundläggande utbildning.

Inom barnskyddet kan det anses vara en bra lösning att barnet får fortsätta i samma skola som före beslutet om placering. Man kan i förväg utreda boendekommunens utbildningsanordnares praxis t.ex. om en elev ansöker om inträde till en annan skola i än den kommunen anvisat (antagning till sekundär skola). Den läropliktiga kan ansöka om inträde till en annan skola än den s.k. närskola som boendekommunen anvisat. Om en elev antas till någon annan skola eller plats för undervisningen än den som anvisats av kommunen kan såsom villkor för antagningen ställas att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför.

Har din kommun en beskrivning på hur placerade barns ärenden sköts när det gäller skolgången?

Kommunförbundet har sammanställt ett infopaket till stöd för socialarbetet och utbildningsväsendet i kommunerna under beredningen av placeringen av barnet. Förberedelser för skolgången med tanke på den kommande placeringen av barnet bör inledas samtidigt.

Gott samarbete och kunskap om socialarbetets och utbildningsväsendets skyldigheter stärker de kulturella rättigheterna för barn som vårdas utanför hemmet.

Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig inom social- och hälsovård

Mari Sjöström, sakkunnig inom grundutbildningen