Muluken Cederborg: Kraven på kommunerna ökar då allt fler adoptivföräldrar inte talar svenska eller finska
Under ett flertal år jag har inom ramen för Våra Gemensamma Barn rf (Yhteiset Lapsemme ry) hållit adoptionskurser på svenska för blivande adoptivföräldrar.
För några veckor sedan höll jag min första kurs på engelska, för en grupp där elva olika nationaliteter var representerade. Efter alla år med endast finska eller svenska kurser hade efterfrågan och behovet av en dylik kurs bland icke finsk- eller svensktalande ökat så mycket, att en engelskspråkig kurs slutligen ordnades.
Adoptionskurser är tänkta att ge deltagarna kunskaper och insikt om adopterade barn och deras behov, samt om vad det innebär att adoptera. Deltagarna ska med kursen i bagaget kunna känna igen och vara förberedda på olika situationer som kan uppstå under barnets uppväxt, och vara införstådda med var de kan söka hjälp om svårigheter skulle uppstå.
I Sverige är en dylik förberedande kurs obligatorisk sedan år 2005.
Deltagarna ska också få kunskap om de särskilda krav som ett adoptivföräldraskap ställer, och kunna göra en bedömning av den egna förmågan och beredskapen att kunna hantera dessa krav.
I Sverige är en dylik förberedande kurs obligatorisk sedan år 2005. I Finland är det tillsvidare frivilligt att delta i kurserna, men det är mycket positivt att deltagarprocenten ändå är hög, och att kurserna upplevs som mycket givande och informativa.
Adoptionsprocessen är lång, krävande och känslomässig. Därför är det ytterst viktig som blivande föräldrar att man träffar andra i samma situation, får ventilera sina tankar, samt fördjupar sig i, och erhåller ny kunskap om adoptionsvärlden.
I Finland bor mer än 400 000 personer med annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Denna siffra kommer knappast att bli mindre framöver, eftersom Finland allt mer blir en del av den globala gemenskapen. För oss kursarrangörer blev den första engelskspråkiga kursen en sorts ögonöppnare som konkretiserade denna stora siffra.
Denna realitet kommer även att ställa ökande krav på kommunala tjänster och service.
Även om det är klart att slutmålet för alla som tänker bo och arbeta i Finland ska vara en integration på landets egna språk, är det lika klart att det för personer som nyss invandrat behövs service även på andra språk – och att engelskan ligger närmast till hands, även om det naturligtvis är så att engelskan är modersmål för bara en del av denna grupp.
Denna realitet kommer även att ställa ökande krav på kommunala tjänster och service. Det är för det första viktigt att den generella informationsgången fungerar, så att socialarbetarna i kommunerna känner till adoptionskurserna så att kan vidareförmedla information till berörda personer och betona vikten av kursdeltagande. Men som vi nu märkte, kommer tjänstemännen även att behöva goda kunskaper i engelska.
I de sammanhangen går det inte att skylla ifrån sig.
Och det räcker inte enbart med goda allmänkunskaper. I viktiga frågor som till exempel adoption är det avgörande att den terminologi och de begrepp man använder är entydiga och gemensamt accepterade, till de exempel då en hemutredning inför adoption görs.
I de sammanhangen går det inte att skylla ifrån sig. När det gäller adoptionsverksamhet har lagstiftaren nämligen som utgångspunkt enbart barnets bästa – och inget annat.
Läste du redan?
