Jag är svenskspråkig, men har alltid arbetat i antingen finsk- eller tvåspråkiga miljöer. Kommunförbundet är inget undantag. Egentligen är arbetet som direktör för den svenska och internationella verksamheten mitt första uppdrag där jag emellanåt har svenskan som administrativt arbetsspråk.

Som direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet är det också första gången jag har ett uttalat ansvar för att min organisations tvåspråkighet fungerar och att den svenska servicen är adekvat, tillräcklig och pålitlig. Det innebär förstås intressebevakning såväl utåt som inåt.

Den mest bekväma platsen för finlandssvensk intressebevakning är för mig i en finsk miljö. Jag är lat till min natur och i en organisation, en enhet eller ett sammanhang som står i barnskorna vad gäller tvåspråkighet är det enkelt och bekymmerslöst att föra utvecklingen framåt. Allting som görs är hemåt och det är lätt att applådera.

I en etablerad tvåspråkig verksamhet är utmaningarna så mycket svårare. Där gäller det att gå balansgång mellan konstruktiv dialog och uttröttande gnat. För det är ju gnatandet som ska till när man kommit över minimikraven, visar min erfarenhet. Dessutom tycker jag att det är svårt att i alla situationer med säkerhet veta när särlösningar är motiverade eller när tvåspråkighet är naturligt.

Icke desto mindre börjar jag bli varm i kläderna i min roll som intressebevakare också inom Kommunförbundet. Vi har gjort stora landvinningar i tvåspråkighetens tecken utan att ge avkall på de särlösningar och resurser den svenska verksamheten har.  Vår VD Minna Karhunen har aviserat en ägarstyrning av Kommunförbundets dotterbolag som för första gången innehåller klausuler om service på svenska också i dotterbolagen. Jag ser fram emot att gnata litet där också.

Jag tror egentligen att finlandssvensk intressebevakning handlar om så mycket mer än språk. Det handlar om att i större sammanhang föra samman kulturer och arbetssätt, att lära sig av människor med olika bakgrund och att öka förståelsen och toleransen för det som inte är precis som det alltid varit.

Och därför är den bästa finlandssvenska intressebevakningen aktivism. Det är att sätta sig vid lunchbordet med idel finska kolleger. Det är att vid samåkningen med finska bekanta lyssna på en svenskspråkig radiokanal. Det är att som tvåspråkig kommun delta i Kommunförbundets projekt och hävda sin rätt till service på svenska.

I dag startar  Svenska veckan. Kommuntorget uppmärksammar veckan genom att bjuda in gästbloggare från våra tvåspråkiga kommuner. Dessutom tittar vi på befolkningsutvecklingen i Svenskfinland och snackar svenska med statsminister Antti Rinne. Håll utkik!