Offentlighetslagen ses över. Det är en stor och känslig process. Bild: Kommuntorgets redaktion

Ett förslag till ny offentlighetslag publicerades 12.12.2023 på webbplatsen utlåtande.fi. Förslaget har under flera års tid arbetats fram av en arbetsgrupp under Justitieministeriet, i vilken också Kommunförbundet har ingått.

Arbetsgruppens uppdrag har varit att gå igenom och bedöma i vilken mån offentlighetslagen behöver moderniseras för att motsvara dagens krav. Den i kraft varande lagen har kring 20 år på nacken, och en uppdatering är motiverad med tanke på de förändringar som samhället har gått igenom under denna tid. Dessutom hade arbetsgruppen ett specialuppdrag att ge förslag på ifall och hur tillämpningsområdet för offentlighetslagen kunde breddas.

Tillämpning utanför myndigheter

Enligt det förslag som nu presenteras skall offentlighetslagens tillämpningsområde breddas till att i framtiden gälla, förutom myndigheter, också alla offentliga förvaltningsuppgifter och all verksamhet i offentligägda samfund som inte utövar verksamhet i konkurrens på marknaden.

De offentliga förvaltningsuppgifterna har också tidigare ingått i lagens tillämpningsområde, men det har krävts utövande av offentlig makt för att offentlighetslagen skall tillämpas. Detta tilläggskriterium slopas nu.

En större förändring är att offentligägda samfund i framtiden föreslås falla inom tillämpningsområdet, om de inte verkar i en konkurrenssituation på marknaden. Detta innebär att bolag som hör till kommunens eller välfärdsområdets koncerner och också stiftelser, föreningar och andra sammanslutningar där största delen av beslutsmakten finns hos myndigheter skall tillämpa offentlighetslagen. Den verksamhet som bedrivs i konkurrensläge på marknaden är undantagen, så exempelvis Finnair behöver inte offentliggöra sina dokument. Men för merparten av kommunernas bolag föreslås nu offentlighetslagen bli verklighet, med allt vad det innebär av dokumenthantering, förvaltningsbeslut och andra processer.

Sekretessbestämmelserna orörda

Eftersom arbetsgruppens uppdrag inte innefattade genomgång av sekretessbestämmelserna är dessa i förslaget orörda. Arbetsgruppen har i sitt förslag hur som helst föreslagit att också sekretessbestämmelserna borde gås igenom med tanke på att säkerhetsläget och kraven på att kunna skydda exempelvis kritisk infrastruktur har förändrats väsentligt sedan de ursprungliga paragraferna skapades.

Även om sekretessgrunderna är orörda innehåller förslaget ny lagstiftning om hur sekretessbelagd information lämnas ut, hur den skall markeras och dessutom nya bestämmelser om diarieinformation och sekretess.

Informationsbegäran och dataskydd

En tredje helhet som arbetsgruppen arbetat med är att förtydliga lagstiftningen om hur begäran om information ur myndigheternas handlingar skall behandlas av myndigheter och andra som lagen tillämpas på. Förslaget innehåller mer detaljerade regler om själva processen, men också ett förslag på ”tak” för myndighetens arbete med begäran om information – ifall begäran skulle leda till oskäliga åtgärder hos myndigheten behöver myndigheten inte söka fram informationen. En dylik gräns har inte funnits i nuvarande lagstiftning.

Dessutom har man i förslaget försökt sammanjämka reglerna om dataskydd med offentlighetsprincipen. I förslaget ingår en ”fyrstegsmodell” för hur den som tillämpar offentlighetslagen skall gå till väga när en informationsbegäran gäller offentliga personuppgifter. Vid enkla förfrågningar om personuppgifter trumfar offentlighetsprincipen skyddet för privatliv så till vida att personuppgifter lämnas ut utan vidare utredningar, men vid mer omfattande eller riskfyllda utredningar inkräktar igen skyddet för privatliv på offentlighetsprincipen och kräver vissa säkerställningar.

Tyck till!

Förslaget till ny offentlighetslag ligger ute för kommentarer till och med 16.2.2024. Det är värdefullt att så många med åsikter och kunskap om hur lagen i praktiken tillämpas tar sig tid att kommentera förslaget.

Läs mera, Kuntalehti 12.12.2023: Kuntien yhtiöiden tuominen julkisuuslain piiriin voi lisätä esimerkiksi in house -hankintojen läpinäkyvyyttä – Kuntaliiton mielestä uudistus toisi hankaluuksia