Låt kommunerna sköta social- och hälsovårdsreformen

15.5.2019
Bloggar Hanna Tainio

”Birkaland ville inte vänta på regeringens riktlinjer för social- och hälsovårdsreformen, utan tog saken i egna händer och inledde en kommunbaserad beredning av reformen”, fick vi höra i nyheterna för några dagar sedan. Utöver de sju landskap som redan bildar en samkommun rör sig också största delen av de övriga landskapen i samma riktning. Det ser ut som att 90 procent av finländare kommer att bo i en social- och hälsovårdssamkommuns område om ett par år.

En social- och hälsovårdsreform behövs, och de mål som Sipiläregeringen lagt upp, såsom att minska hälsoskillnader, skapa fungerande servicekedjor och stävja kostnadsökningen, är fortfarande aktuella. Även ett integrerat servicesystem genom vilket man kan påverka ställningen för personer som behöver mycket tjänster och utnyttjandet av det arbete som redan gjorts inom social- och hälsovårdsreformen får ett brett stöd.

Obestridliga fördelar med samkommuner

Vi har redan erfarenhet av välfungerande social- och hälsovårdssamkommuner på landskapsnivå såsom Eksote och Siun sote. Fördelarna med dem är obestridliga. Eftersom kommunerna har grundat dem frivilligt följer de grundlagen. Det påstås ofta att samkommunerna strider mot grundlagen, men det stämmer inte!

Fördelen med den här typen av frivillig samkommun är att den i princip kan grundas genast, eftersom vi har en giltig lagstiftning som gör det möjligt. Vi har också lång erfarenhet av samkommuner, så ”man vet vad man får”.

Det lönar sig dock inte att bara se på saken genom rosenskimrande glasögon. Det finns också problem med samkommuner, varav de flesta hör ihop med ägarstyrningen och finansieringen. Vi känner alla till historien om sjukvårdsdistriktet som skickar räkningar till kommunerna, som sedan är tvungna att betala utan att kunna påverka hur räkningarna uppkommer.

Många kommuner kämpar just nu med otillräcklig finansiering och trycket av stora investeringsbehov. Kommunförbundet har inlett projekt för att utveckla både samkommunernas ägarstyrning och alternativa modeller för finansiering. Vi deltar också med kompetens inom integrerade servicekedjor, ICT-lösningar, avtalsstyrning och kontaktytor.

Förtroende som grund för nya strukturer

Under dessa veckor samlas potentiella representanter för den nya regeringen i Ständerhuset för att hitta lösningar kring nya strukturer inom social- och hälsovården. I synnerhet där lönar det sig att beakta lärdomarna från den nyligen publicerade slutrapporten från forskningsprogrammet ARTTU2: en stor strukturell reform kan inte genomföras under en regeringsperiod, en enda modell för social- och hälsovård passar inte för hela landet, och det lönar sig att uppmärksamma de problem som lyfts fram i anslutning till grundlagen.

Därtill behövs det förtroende mellan alla parter. Just nu har vi en brist på förtroende. Det började rasa då den tidigare regeringen trots en hotande katastrof pressade vidare vård- och landskapsreformen med våld.

Kommunernas iver och sakkunskap kan utnyttjas

Enligt mig skulle det vara klokt av den kommande regeringen att stödja den kommunbaserade reform som startats. Parlamentarisk beredning försvarar sin plats. I beredningen bör man fördomsfritt reda ut de förvaltningsmässiga alternativen och deras grundlagsenliga utgångspunkt.

En förvaltningsmodell och tidtabell som har slagits fast på förhand är döden för ett lyckat genomförande. Om man efter en god beredning till exempel beslutar sig för ett självstyrande område så är steget från en fungerande samkommun inte långt att ta. I den nuvarande situationen är det mycket klokt att utnyttja den iver och sakkunnighet som finns i kommunerna och stödja dessa.

Lättare tillgång till servicesedlar och husläkare

Det största problemet med social- och hälsovården just nu är primärvårdens vårdköer. Detta problem kan genast underlättas genom att tillgången till vården förbättras. Löftet om tusen läkare och vårdanställda är inte taget ur luften. Vi vet dock att det inte är möjligt att genast anställa tusen läkare vid hälsocentralerna, men läkarinsatserna kan till att börja med utökas, till exempel med hjälp av servicesedlar eller erfarenheter från tidigare försök med husläkare. Det finns också pengar för det här, eftersom de budgeterade miljonerna för den tidigare regeringens pilotförsök med valfrihet väntar på ett nytt ändamål.