Ge kommunerna verktyg att förbättra sin arbetskraftsservice
Arbetsmarknadsstödet finansieras till en del av kommunerna, vilket sporrar dem till att aktivt erbjuda arbetskraftsservice. Trots det har kommunerna ingen möjlighet att få tillgång till uppgifter om vilka tidigare tjänster de långtidsarbetslösa erbjudits inom arbetskraftsförvaltningen. Utan dessa uppgifter är det omöjligt för kommunerna att rikta sina åtgärder på ett kostnadseffektivt och verkningsfullt sätt.
Kommunernas andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet var cirka 400 miljoner euro år 2018. Beloppet är drygt sju procent mindre än året innan och arbetsmarknadsstödet minskade i över 200 kommuner. Det här framgår av uppgifter i FPA:s statistikdatabas Kelasto som utgör grunden för den sysselsättningsstatistik för kommunerna som Kommunförbundet har sammanställt.
Kommunerna finansierar 50 procent av arbetsmarknadsstödet efter att arbetsmarknadsstöd betalats ut i 300 dagar och 70 procent när stödet betalats ut i 1000 dagar, om den arbetslösa personen inte deltar i arbetskraftspolitiska åtgärder eller i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Syftet med kommunernas finansieringsdel har varit att aktivera kommunerna att åtgärda arbetslösheten.
Kommunerna behöver fler uppgifter
Kommunernas satsningar på sysselsättning skulle vara mer verkningsfulla om kommunerna fick bättre möjligheter att skräddarsy sina arbetskraftspolitiska åtgärder för respektive kunds behov. Det här förutsätter att kommunerna har möjlighet att utöver personuppgifter också få uppgifter om vilka tidigare tjänster som erbjudits inom arbetskraftsförvaltningen för personer som får arbetsmarknadsstöd. Det handlar om att fördela offentliga finanser på ett effektivt sätt och utveckla tjänsterna för arbetslösa.
De regionala sysselsättningsförsök som nyligen avslutats och där kommunerna har haft en starkare roll än tidigare, har gett goda erfarenheter. Ett resultat var till exempel en rejäl minskning av arbetsmarknadsstöd i Tammerfors.
Ett centralt element i försöket har varit kommunernas roll vid bedömningen av kundernas behov och inriktningen av tjänster. De som ansvarat för denna uppgift i kommunerna har haft tillgång till uppgifter om de arbetslösa arbetssökande. I serviceproduktionen har man också i stor utsträckning utnyttjat företagens serviceutbud.
Förena aktörernas resurser
I de mål för regeringsprogrammet som de sex största städerna offentliggjorde den 21 februari vill man också att praxis från sysselsättningsförsöken i Birkaland ska införas i samband med att sysselsättningstjänsterna omorganiseras. Kommunförbundet understryker också detta i sina egna mål för regeringsprogrammet. För att stärka kommunernas livskraft bör ett förfaringssätt skapas där kommunernas, de regionala organisationernas och de nationella aktörernas kompetens och resurser förenas för att sysselsätta personer med en svag ställning på arbetsmarknaden.
Kommunerna har det primära ansvaret för att skapa förutsättningarna för tillväxt, innovationer, livskraft och sysselsättning. För detta krävs tillräckliga incitament och spelrum.
