Utredarna Jussi Järventaus och Henrietta Kekäläinen har på uppdrag av näringsminister Mika Lintilä utarbetat ett förslag till en första nationell strategi för främjande av företagande. I förslaget presenteras ambitiösa, mätbara mål för företagarpolitiken.
 
Rapporten innehåller 45 förslag till åtgärder av vilka en del också berör kommunerna. Det mest konkreta förslaget som berör kommunerna skulle innebära att kommunerna drar sig ur marknaden i allt utom vatten- och energiverksamhet. Under utredningen har intresseorganisationer, expertorganisationer, forskare och företagare hörts, men inte kommunerna.
 

Kommunförbundet har samlat kommunfältets synpunkter på förslaget genom enkäten Kommunpulsen, vars målgrupp är kommunernas högsta ledning, sektorledningen och ledningen för utbildningssamkommunerna. Enkätens resultat behandlades i Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp 14.11.2018.

Inte förnuftigt dra sig ur marknaden

De över hundra svaren visar tydligt att kommunerna förstår att ambitionen med förslaget är att aktivera den privata företagsverksamheten, men samtidigt anser de att det inte har enbart positiva effekter på företagsverksamheten om de kommunalt ägda bolagen kategoriskt skulle dra sig ur marknaden. De kommunalt ägda bolagens roll borde bedömas ur en strategisk synvinkel med beaktande av regionernas och marknadernas olikheter och de nämnda bolagens betydelse i en vidare bemärkelse för ekosystemen för företagen och för den regionala ekonomin.

I flera av tjänsterna ansåg man dessutom att om kommunerna drar sig ur skulle konkurrensen minska och det i sin tur leder till att enskilda storföretag får lokal monopolställning. Särskilt inom utbildningstjänsterna ansågs de kommunägda bolagen bära ett större regionalt utvecklingsansvar än vad de privata företagen har möjlighet till. De kommunägda bolagen ansågs också stärka kommunernas kunnande inom upphandling av tjänster.

Motverkar centralisering i regionerna

I övrigt motiverades kommunalt ägande av bolag med organiseringen av mellankommunal samverkan och tryggandet av servicen på orten. Det finns betydande regionala skillnader i hur väl marknaden fungerar. I synnerhet i de små landsbygdskommunerna ansåg man att om kommunerna drar sig ur upphör servicen helt eller koncentreras till centralorter, vilket ytterligare minskar de små orternas dragningskraft ur såväl invånarnas som företagarnas synvinkel.

Exempelvis kommunernas hyresbostadsbolag erbjuder boende till rimligt pris, vilket möjliggör arbetskraftens rörlighet och ökar tillgången på kompetent arbetskraft. Flera av de kommunala bolagen fungerar dessutom som lokomotiv, kring vilka det uppstått privat företagsverksamhet.

De flesta av dem som svarat ansåg att kommunerna kritiskt bör granska sin verksamhet på marknaden och fatta sina beslut från fall till fall. De ansåg att den nuvarande verksamheten har vissa funktioner ur vilka det vore möjligt att dra sig ur. Utgångspunkten bör i alla fall vara en jämlik konkurrens mellan bolag med olika ägarstruktur. ”De kommunalt ägda bolagen är bolag just för att kunna konkurrera jämlikt med privatägda bolag.” I flera kommentarer betonades att kommunerna bör inom ramen för självstyrelsen ha möjlighet att bestämma hur servicen organiseras – de kan antingen producera den själva eller tillsammans med andra kommuner eller upphandla servicen på marknaden.

Regler hindrar snedvridning

Kommunerna kan vara verksamma på marknaden inom ramen för sin allmänna kompetens. Kommunerna bör också i framtiden ha rätt att utöva ekonomisk verksamhet i bolagsform och konkurrera med andra företag. Reglerna om konkurrens och statligt stöd begränsar kommunernas verksamhet och dessa begränsningar hindrar snedvridning av konkurrensen och uppkomsten av förbjudet statligt stöd. Lagstiftningen kräver att kommunerna bolagiserar sin verksamhet på marknaden. På det sättet har kommunernas verksamhet getts samma konkurrensställning som övriga aktörer på marknaden. Reglerna är till för att säkerställa neutrala konkurrensförhållanden. Det borde räcka.

Förbud mot att kommuner äger delar av företag och krav på att kommuner drar sig ur marknaden rimmar illa med den kommunala självstyrelsen och främjar inte heller en sund konkurrens eller marknadsekonomins idé.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *