Hur mycket kostar ditt budskap?

30.11.2016
Bloggar Linda Grönqvist

I dag väntas Helsingfors stadsfullmäktige ta ställning till det omtvistade Guggenheimmuseet. Fullmäktige ska rösta om ett nytt förslag, enligt vilket staden deltar i byggnadskostnaderna med högst 80 miljoner euro.

Omröstningen väntas bli jämn och argumenten både för och emot har lyfts upp flitigt både i traditionella och  sociala medier. Nu har också andra verktyg tagits i bruk för att föra fram  åsikter. T.ex. har en dödsannonsen cirkulerat på Facebook och Twitter.  Och i metrotunnlarna och på busshållplatserna i Helsingfors möts man av stora reklamaffischer.

dodsannonsguggenheim

Men det är inte bara Guggenheimanhängarna som betalat för annonser den här veckan för att få sin röst hörd. I måndags pryddes Helsingin Sanomats första sida av en annons för att göra Vasa centralsjukhus till ett av de 12 sjukhus som får fulljour i framtiden.

Annonsen är betald av  kommuner som hör till Vasa sjukvårdsdistrikt och i en intervju för Svenska Yle säger Hans Frantz, styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt och fullmäktigeledamot i Vasa att man valde att köpa annonsplats då frågan inte på annat sätt fått synlighet i tidningen. Planen gick så till vida i lås att annonsen resulterade i en artikel i samma tidning.

screen-shot-2016-11-29-at-10-56-10-pm

Politiska annonser och kampanjer är inte särskilt ovanliga i samband med val och Kommuntorget har tidigare publicerat uppgifter över hur mycket de politiker som blev invalda i kommunalvalet 2012 satsade på sina kampanjer. Nu är situationen i båda fallen omvänd på det sättet att politikerna inte är avsändarna utan dem man vill påverka med reklamerna.

Tanken med en offentlig kampanj är naturligtvis att påverka den allmänna opinionen och sätta press på de förtroendevalda. Synlighet blir därför a och o.

I båda fallen har man också valt att sätta pengar på synliga reklamkampanjer; ute i det offentliga rummet och på tidningspärmen istället för att enbart föra kampanj i sociala medier. Vill man vara säker på att nå också dem som tycker annorlunda än man själv kan det vara smart.

Då det efter det amerikanska presidentvalet diskuterades varför många blev så förvånade över resultatet konstaterade Isabella Holm vid Sällskapet för mediefostran för Svenska Yle att de ”bubblor” vi lever i tas till en helt ny nivå i sociala medier.  ”Vi får en känsla av att alla tycker som vi. Algoritmerna på Facebook gör att sådant vi klickat på och visat intresse för, det får vi mera av.”

Guggenheimmotsåndarna hejar med andra ord på varandra och trots att 10 000 personer demonsterar för fulljour i Vasa och lägger upp bilder på Facebook kan motståndarna slå dövörat till. Mot den bakgrunden kan en betald reklamkampanj kanske vara värt att prova.

Dagens stora nyhet är att statsminister Juha Sipilä tystat Yle i Terrafamefrågan förra veckan. Suomen Kuvalehti är först ute med nyheten.

Så orättvist kan det vara. Och bekymmersamt om  vi går mot ett samhälle där  vissa personer kan sätta munkavle på pressen medan andra frågor eller åsikter  inte lyfts upp i den allmänna debatten om man inte har råd att betala för sin synlighet.