Varför väljer Kristinestad bara finska som integrationsspråk?

14.7.2016
Torgbloggen Liselott Sundbäck, svensk invandrarkoordinator

Mitt i juli träffas ett stort avslappnat sommargäng i Björneborg på FinlandsAreenan. Gatorna, restaurangerna, gränderna och scenerna fylls av ministrar, politiker, artister och mediapersoner.

Jag träffar Kristinestads ungdomssekreterare Harriet Lindelöf-Sahl som också arbetar med integrationsfrågor i staden. Hon berättar om integrationsarbetet i staden och hur Röda korsets förläggning för sju år sedan förändrade allt. Asylsökande syns i gatubilden, de är föreningsaktiva i framförallt de många svenska föreningarna som finns där. En del av dem som får uppehållstillstånd beviljas får också en kommunplats i Kristinestad, ca 50/år.

All verksamhet går på finska, språkkurserna för asylsökande och integrationsutbildningen för dem som har uppehållstillstånd. Jag frågar Harriet varför det inte finns ett svenskt integrationsspår i en stad där majoriteten pratar svenska som modersmål? Jag jämför med Borgå som med 30 % svenska erbjuder Borgå Folkakademi det svenska integrationsspåret med Svenska för invandrare- studier.  I tiderna då asylförläggningen kom fattades ett beslut i fullmäktige att integrationsspråket ska vara finska, säger Harriet. Men, säger jag, det ena behöver inte utesluta det andra och lagen ger möjlighet till integration på finska eller svenska som första språk.

Asylförläggningar, även om de upprätthålls av Röda korset, handleds av Migrationsverket, en myndighet som enligt Språklagen ska främja landets språkliga kulturarv och informera om finskan OCH svenskan. Detsamma gäller dem som har fått uppehållstillstånd, enligt Lagen om främjande av integration har invandrare rätt att välja studier i finska eller svenska. Som en stad med stark tvåspråkig identitet kunde Kristinestad i likhet med Jakobstad bygga upp två spår, ett finskt och ett svenskt, funderar vi med Harriet. Detsamma gäller integrationen av barn i skolan, varför inte erbjuda förberedande undervisning också på svenska? Då skulle rätten att välja svenska som första integrationsspråk förverkligas.

Jag har hört att en del som får uppehållstillstånd direkt kunde få arbete i växthusen- men bristen på svenskakunskaper gör att växthusen väljer personer som kan svenska. Sanningen i påståendet kan jag inte bevisa- men tycker att det säger någonting om situationen. Jag hoppas att Kristinestad erbjuder skräddarsydda lösningar för dem som önskar svenska som första integrationsspråk, t.ex. möjlighet att gå en integrationsutbildning i Närpes. Framförallt hoppas jag på en forstatt diskussion kring frågan och på en utveckling av ett svenskt integrationsspår i Kristinestad i höst.