Då i morgon blir viktigast

16.12.2015
Kommuntorget Ulf Lindholm

Varför är man lyckligare före giftermålet än efter? Hur kunde IPhone utses till världens bästa telefon innan den nådde handeln? Varför satsar filmbranschen på trilogier? Hur kunde Obama bli framröstad till tidernas mest populära president innan han ens var vald?

Svaret är förväntningar. Förväntningar har lett till att i morgon blivit viktigare än idag. Med ökat välstånd och globala förbindelser har allt blivit tillgängligt. Eftersom allt är nåbart har vi blivit mer intresserade av vad som kommer härnäst.

På så sätt har vi byggt ett förväntningssamhälle, där den enda relevanta tidsramen är i morgon och där våra liv, vår lycka och våra pengar är kopplade till våra förväntningar på framtiden.

I förväntningssamhället rusar vi mot nästa jobb, nästa sak. Vi strävar mot ett nextopia som lovar att nästa vadsomhelst är bättre än det vi upplevt tidigare.

I förväntningsamhället finns det gott om möjligheter för människor att bli lyckliga. Samtidigt har det aldrig varit svårare att förbli lycklig. Att köpa ett hus gör dig lycklig men att äga ett hus gör dig inte lycklig. Micael Dahlen, författare och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm för fram dessa tankar, i sin bok Nextopia: livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället.

Osökt går tankarna till vårdreformen, den finländska politikens nextopia! Med de modeller som vi använder oss av idag inom den offentliga förvaltningen kommer vi inte att klara oss i tider av ständig förändring och kärv ekonomi.

För att kunna erbjuda service i framtiden bör den offentliga sektorn bli mer intelligent, kostnadseffektiv och trovärdig, säger professorerna Petri Virtanen och Jari Stenvall vid Tammerfors universitet i boken Älykäs julkinen organisaatio (Den intelligenta offentliga organisationen). Ser man på förändringarna ur ett 30-årigt perspektiv i den offentliga förvaltningen så känns de stora, men författarna tar också ett längre perspektiv och utgår från sociologen Max Weber (1864-1920) och byråkratin och då verkar förändringarna nog inte så märkvärdiga i lådlekarnas förlovade land. I boken Parkinsons lag (1957) stipuleras att ”en arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsedd för ändamålet” – som ett exempel på ett byråkratiskt tankesätt. Verkar det bekant?

Temat om byråkratins tillväxt illustrerade C. Northcote Parkinson redan på 1930-talet. Han lyckades då förutspå att den brittiska flottan skulle komma att få fler amiraler än man hade fartyg. Hur det är med kundperspektivet är en fråga som vi bör ställa då vi rumsterar om i den offentliga förvaltningen med reformer av olika slag. Istället för kontroll och övervakning i webersk anda, bör arbetsplatsernas funktionalitet regleras med motivation och uppmuntran, konstaterar Virtanen och Stenvall.

Den yngsta generationens kommundirektörer har vuxit upp under en period av ständig förändring, så för dem är kriser och omvälvningar skåpmat. Förtroendet visar sig för de unga kommundirektörerna vara så gott som den enda äkta samordningsmekanismen i den alltmer komplexa omvärlden, enligt forskaren Henna Paananen vid Tammerfors universitet i undersökningen Nya generationens kommundirektörer – Kommunledning, nuläge och framtid ur unga kommundirektörers perspektiv. Förväntningar, motivation och förtroende!

Är det dessa byggstenar vi bör satsa på? Ska vi inte sluta klaga på allt som möjligtvis är åt skogen och hellre lyfta fram det positiva i samhället och de möjligheter vi har? Det gör oss lyckligare och kommer också att ge nya jobb och en ljusare framtid, för att citera Sibbos kommundirektör Mikael Grannas i en kolumn i tidningen Östnyland.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här