Termbanker främjar klarspråk

15.7.2013
Bloggar Eivor Sommardahl

alphabet-379221_1280-1024x755[1]

Det brukar sägas att klara och väldefinierade termer och begrepp bidrar till att göra texter begripliga. Det är säkert helt korrekt, men det räcker inte med väldefinierade termer om läsarna inte känner till termerna och inte heller vet var de kan kontrollera definitionerna.

Låt oss ta begreppet klarspråk som ett exempel på en term som kan behöva definieras. Termen klarspråk är sannolikt bara vagt bekant i vårt land och klarspråk förväxlas ofta med lättlästa texter. I Sverige är termen däremot rätt etablerad, eftersom arbetet med begripliga svenska myndighetstexter pågått sedan mitten av 1970-talet där. Trots det har inte heller Sverige haft någon officiell definition på klarspråk, inte förrän för några veckor sedan då den infördes i Sveriges nationella termbank Rikstermbanken (www.rikstermbanken.se). I Rikstermbanken hittar vi nu en definition som beskriver klarspråk som: språk som dels är tydligt, dels är begripligt för de avsedda mottagarna.

Klarspråksarbete definieras som: systematiskt arbete för att få språklig kommunikation mellan sändare och mottagare att fungera så effektivt som möjligt med hjälp av klarspråk.

Tydlig kommunikation förutsätter alltid att också facktermer används på ett enhetligt sätt. I dag ökar e-förvaltningen behovet av gemensamma och väldefinierade begrepp och termer – särskilt av begrepp som är gemensamma för flera olika myndigheter. Samma termer används ju ofta i olika betydelser inom olika ämnesområden. Därför är termbanker verkliga guldgruvor för den som skriver facktexter. Speciellt värdefull är Rikstermbanken, som upprätthålls av Termino-logicentralen TNC, eftersom den innehåller termer och begrepp från många olika ämnesområden, till exempel ekonomi, hälso- och sjukvård, juridik och teknik men också från snäva områden som till exempel arkivkunskap. Största delen av termerna är på svenska, men i många ordlistor ingår också andra språk, exempelvis engelska och finska. Termbanken är fri och gratis tillgänglig på nätet.

I Finland har vi två termbanker som alla myndigheter bör känna till och konsultera: Stats-rådets termbank Valter (http://mot.kielikone.fi/valter) och Terminologicentralen TSK:s  termbank Tepa (www.tsk.fi/tepa). Också dessa två termbaser är gratis och lätt tillgängliga. I Valter finns ordlistor som publicerats av statsrådets kanslis språktjänst och ordlistor som utarbetats på andra håll inom statsförvaltningen, bland annat en budgetordlista, en klimat- och energiordlista och en skatteordlista. Den nyutgivna kommunalordlistan ingår också. Termbanken Tepa upprätthålls av Terminologicentralen TSK. Termbanken innehåller främst Terminologicentralens egna ordlistor, men också ordlistor från flera andra organisationer och vitt skilda ämnesområden, allt från teknik och bank till livsmedelstillsyn och idrott. I dag har alltså varje nätanvändare tillgång till ett omfattande fackbibliotek, som det lönar sig att utnyttja.