Larmrapport: Skriande brist på svenskspråkiga läromedel
Det saknas böcker och översättningarna är bristfälliga. Elever och lärare drabbas. Finlands svenska lärarförbund och Finlands Svenska Skolungdomsförbund är trötta på att situationen inte förbättrats.
Vintern 2022 genomförde FSL en enkät om läromedel bland medlemmarna,
riktad till lärare och rektorer i gymnasier.
Enligt undersökningen upplever lärarna omfattande brister i läromedlen. Undersökningen visar att det råder brist på högkvalitativa läromedel i de svenskspråkiga gymnasierna. Dessutom blir läroböckerna sällan färdiga i tid.
– Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska. Betydelsen av läromedel för en minoritet är till och med ännu större än för majoriteten, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.
Damlin föreslår en ”tryggad statlig finansiering och en politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning.”
Läs mera, Yles nyhet: Majoriteten av gymnasielärarna säger att det är brist på svenska läromedel – FSS-ordförande: ”Många har själva sökt upp information”
Situationen är inte ny.
Till Yle säger Inger Damlin att förbundet försökt uppmärksamma problemet flera gånger tidigare. Hon är frustrerad över att situationen inte har blivit bättre.
– Som det är nu står det stilla. Det vittnar lärare om, det vittnar rektorer om och det vittnar också studerande om.
Vid Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS säger ordförande Cecilia Huhtala att skolan de senaste ården påverkats av betydliga förändringar med en ny läroplan, den utvidgade läroplikten och pandemin.
– Genom distansundervisningen som krävde mer självständiga studier blev läromedlens betydelse viktigare och bristerna i dem tydligare. Läromedlens betydelse är i en central roll när allting sätts på sin spets.
I intervjun till Yle säger Huhtala att situationen skiljer sig mellan olika ämnen. De små ämnena har sämre tillgång till läromedel än de större. Bristerna påverkar elevernas studier.
– Det är många som har varit tvungna att själva söka upp information och har sett att lärarna jobbar mera än vad de gjorde tidigare för att förbättra översättningarna. Sedan finns det de som inte har haft böcker utan i stället pappershäften, berättar Huhtala.
