Ryter till om sysselsättningsförsöken – Stärk kommunens roll för sysselsättningen

9.12.2020

Besvikelsen är stor bland kommunerna över Arbets- och näringsministeriets beslut att flytta fram sysselsättningsförsöken till mars. Gör sysselsättningsförsöken i kommunerna till ett pilotprojekt och inför därefter modellen permanent, kräver Kommunförbundet och de sex största städernas stadsdirektörer.

Reformen av servicestrukturerna inom sysselsättningen måste fortsätta målmedvetet, säger stadsdirektörerna och Kommunförbundet i ett gemensamt ställningstagande.

Kommunförsöken som inleds i början av mars är en första åtgärd som stärker kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster.

Starten har skjutits upp flera gånger och tiden som reserverats för genomförandet av försöken håller på att rinna ut. Därför borde de redan nu ses som pilotprojekt för införandet av en bestående modell.

”Ge kommunerna ansvaret”

Kommunförbundet och städerna Esbo, Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo väntar sig att regeringen slår fast att kommunerna får bestående organiseringsansvar för sysselsättningen innan försöken inleds.

– Att stärka kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster är regeringens och städernas gemensamma, tydliga mål. Att skjuta upp de kommunala sysselsättningsförsöken försvårar uppfyllelsen av målet, och därför är det av största vikt att regeringen snarast ger sitt politiska stöd för en bestående lösning, säger Jan Vapaavuori, borgmästare i Helsingfors.

Kommunernas insats inom sysselsättningen har framträtt tydligt under coronakrisen. Också i framtiden är den bästa modellen att samla tjänsterna under en aktör med helhetsansvar, det vill säga städerna, anser Vapaavuoi.

– På så sätt kan vi skapa fungerande lösningar som möter både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov.

Viktig reform

Servicestrukturreformen inom sysselsättningen är en av regeringen Marins mest betydande reformer. Arbetskraft och kompetens är en kritisk helhet, i synnerhet då en kraftig ökning i arbetslösheten på ett avgörande sätt påverkar städernas och kommunernas förutsättningar för en hållbar tillväxt under de kommande åren.

Uppskjutandet av kommunförsöken fördröjer i sin tur återhämtningen från coronakrisen.

– Långtidsarbetslösheten förutspås öka kraftigt eftersom arbetslöshetsperioderna blivit längre under pandemin. Många av dem som under coronavåren förlorat sina jobb kommer att räknas till de långtidsarbetslösa redan nästa vår. Satsningar på sysselsättningen är långsiktiga satsningar på kommunernas livskraft och välfärd. Satsningarna minskar de kostnader som arbetslöshet orsakar samtidigt som de möter arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.

Uppskjutandet en besvikelse

Kommunförbundet och städerna är besvikna på Arbets- och näringsministeriets beslut förra veckan att flytta fram inledningen av sysselsättningsförsöken i kommunerna.

– Det är av flera skäl beklagligt att starten flyttats fram. Personalen i kommunerna var redo liksom övriga resurser. Uppskjutningen orsakar kommunerna onödiga kostnader och de arbetslösa måste vänta på tjänsterna, säger Lauri Lyly, borgmästare i Tammerfors.

Städerna har till Arbets- och näringsministeriet redan i ett tidigt skede fört fram de problem som uppskjutandet av försöket innebär.

– Det är uppenbart att statens och städernas samarbete måste intensifieras avsevärt för att kommunförsöken ska ge de bästa förutsättningarna för en bestående överföring av ansvaret till kommunerna, påpekar Lyly.

125 kommuner deltar

I de försök som inleds år 2021 deltar 125 kommuner, som bildar 26 försöksområden. I kommunerna har man redan länge förberett försöken och investerat i personal och lokaler. Alla kommuner som deltar i försöken har bidragit med en finansieringsandel och de har inte fått någon separat statlig finansiering.

Det kommande kommunförsöket ska föra sysselsättningstjänsterna närmare lokalnivån och den nordiska modellen för främjandet av sysselsättningen. I försöket ansvarar kommunen för serviceprocessen för arbetssökande och för utbudet av sysselsättningsfrämjande tjänster.

Målet är att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden, i synnerhet för personer som är långtidsarbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsförsöken fortsätter till 30.6.2023.

– Med tanke på försökens omfattning och den kommande strukturreformen inom arbetskraftservicen är det viktigt att försöken redan nu ses som pilotprojekt för reformen, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.