Kommunerna ska effektivera sysselsättningen – 118 kommuner deltar i försöken som inleds i mars

Kommunförbundet fick som det önskat, att kommunerna får mera asnvar för sysstelsättningen och arbetskraftstjänsterna.
Kommunförbundet fick som det önskat, att kommunerna får mera asnvar för sysstelsättningen och arbetskraftstjänsterna.
4.1.2021

Kommunerna kan utveckla sina tjänster utifrån de behov som de arbetssökande och arbetsgivarna i det egna området har.

Kommunförsöken med sysselsättning inleds, efter en rad uppskjutna starter, den 1 mars i år.

Målet med försöken är att på ett effektivare sätt främja att arbetslösa arbetssökande får arbete och styrs till utbildning. Försöken ska också ta fram nya lösningar för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft.

Fokus är speciellt på dem som varit arbetslösa en längre tid och som har en svagare ställning på arbetsmarknaden.

I kommunförsöken överförs vissa av arbets- och näringsbyråernas uppgifter till kommunerna för försökstiden.

Dessa uppgifter är handledning, rådgivning och serviceuppgifter som hänför sig till sysselsättningsfrämjande tjänster för enskilda kunder, uppgifter som gäller beviljande av vissa behovsprövade förmåner samt lämnande av vissa arbetskraftspolitiska utlåtanden.

Arbets- och näringsbyråerna erbjuder också i fortsättningen att arbetsgivar- och företagsservice i försökskommunerna. Kommunerna och arbets- och näringsbyråerna kommer att ha ett tätt samarbete för att samordna arbetsgivarservicen i områdena.

Även försökskommunerna kan publicera och förmedla information om lediga arbeten enligt arbetsgivarens uppdrag och presentera arbetssökande för arbetsgivarna.

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland övervakar försöken nationellt, och har befogenhet att ingripa i eventuella brister eller missförhållanden i tillämpningen av lagen.

Ingen viss servicemodell

I sysselsättningsförsöken deltar 25 kommunförsöksområden och 118 kommuner eller städer, bland dem till exempel Esbo, Helsingfors, Karleby, Borgå, Raseborg och Hangö.

Se listan över samtliga deltagare här.

Sammanlagt kommer cirka 230 000 kunder, vilket är cirka 36 procent av arbets- och näringsbyråernas alla kunder, att överföras till kommunerna.

Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) säger att många arbetslösa arbetssökande behöver sektorsövergripande service och omfattande personligt stöd.

– Med hjälp av kommunförsöken med sysselsättning kan man erbjuda fler människor en sektorsövergripande service i större utsträckning, säger Haatainen.

Det kommer inte att göras någon strikt avgränsning av servicemodellen. Kommunerna kan utveckla sina tjänster utifrån de behov som de arbetssökande och arbetsgivarna i det egna området har.

I försöket kommer kommunerna att i pilotprojekt testa olika sätt att erbjuda sysselsättningsservice och ta fram bästa praxisen för att förnya servicestrukturerna.

– Staten och kommunerna har ett starkt gemensamt intresse av att främja sysselsättningen. Lagen om kommunförsök ger en möjlighet att förbättra och utveckla samarbetet mellan stat och kommun samt samarbetet mellan kommunerna. Jag uppmuntrar alla aktörer i försöken att samarbeta och dela information sinsemellan. På så sätt kan vi snabbt ta i bruk bästa praxis. Syftet är att resultaten från försöken ska användas när framtida servicestrukturer planeras, säger Haatainen.

Fakta

  • Arbetslösa arbetssökande, personer som är sysselsatta eller som deltar i sysselsättningsfrämjande service och inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning blir kommunernas kunder i försöksområdena.
  • Till försöken överförs dessutom alla arbetssökande under 30 år och alla invandrare och främmandespråkiga personer som antingen är arbetslösa, sysselsatta eller deltar i sysselsättningsfrämjande service.
  • Vem som hör till ett försöksområde avgörs enligt hemkommun.
  • Syftet med kommunförsöken med sysselsättning är att få fram information om hur verkningsfull kombinationen av statens och kommunernas finansiering, kompetens och kundservice är.
  • Försöken följs upp med hjälp av kontinuerlig statistisk uppföljning och statsrådets gemensamma effektbedömning.
  • Uppföljningen ger olika perspektiv bland annat på hur sysselsättningen utvecklas och hur arbetskraftsservicen används i försökskommunerna. Informationen från uppföljningen ska användas för ömsesidigt lärande och sparrning.
  • Informationen från uppföljningen ska göras tillgänglig även för allmänheten.