Minna Anttila: Avgiftsfriheten i samband med läroplikten ser olika ut
I början av 2021 utvidgades läroplikten till att omfatta utbildning efter den grundläggande utbildningen.
Efter den grundläggande utbildningen kan den läropliktige fullgöra läroplikten i examensinriktad gymnasie- eller yrkesutbildning eller i utbildningar i övergångsskedet. Läropliktslagen fastslår i vilka utbildningsformer fullgörandet av läroplikten kan fortsätta efter den grundläggande utbildningen.
Utvidgningen av läroplikten framskrider en åldersklass i sänder
Den första åldersklassen som omfattas av den utvidgade läroplikten består i huvudsak av dem som är födda 2005. År 2022 övergår den åldersklass som är född 2006 till läropliktsutbildning efter den grundläggande utbildningen.
På detta sätt har man beslutat att läroplikten ska utvidgas i praktiken, en åldersklass i sänder.
Läroplikten och avgiftsfri utbildning
Det är dock viktigt att notera att avgiftsfriheten i samband med läroplikten i den grundläggande utbildningen, där fullgörandet av läroplikten inleds, innehållsmässigt skiljer sig från avgiftsfriheten inom den utbildning där läroplikten tar vid efter den grundläggande utbildningen. – De förmåner och rättigheter som den läropliktige har inom den grundläggande utbildningen följer alltså inte som sådana med till andra stadiet.
Grundläggande utbildning
Inom den grundläggande utbildningen bestäms avgiftsfriheten i utbildningen i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.
Där omfattar avgiftsfriheten exempelvis också elevernas skolresor till den närskola som hemkommunen anvisat. Rätten till stöd för skolresor uppstår inte bara utgående från skolresans längd utan också om vägen till skolan med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig.
Utbildning efter den grundläggande utbildningen
Vid utbildning där läroplikten fortsätter efter den grundläggande utbildningen bestäms avgiftsfriheten enligt den nya läropliktslagen och lagstiftningen om respektive utbildningsform.
Till exempel för en gymnasiestuderande eller studerande inom yrkesutbildning som fullgör läroplikten bestäms avgiftsfriheten och de studiesociala förmånerna förutom i läropliktslagen också i gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning. För en läropliktig som genomför en utbildning i övergångsskedet bestäms omfattningen av avgiftsfriheten och de studiesociala förmånerna enligt samma princip.
Också inom olika utbildningsformer är bestämmelserna om avgiftsfrihet och studiesociala förmåner olika till sin omfattning och sitt innehåll.
Central skillnad i hur avgiftsfriheten förverkligas
Den viktigaste innehållsmässiga skillnaden i avgiftsfriheten i anslutning till läroplikten torde vara att det inte har föreskrivits att kommunerna eller utbildningsanordnarna ska svara för eller finansiera ordnandet av skolresor då det gäller läropliktsutbildning efter den grundläggande utbildningen.
I stället har man i reformen beslutat att avgiftsfria skolresor till denna del ska ordnas inom ramen för det statsfinansierade systemet med stöd för skolresor. I praktiken innebär detta alltså det stöd för skolresor som Folkpensionsanstalten betalar ut.
Hur är det då med likabehandlingsaspekten?
Utöver de förmåner som föreskrivs i lagen kan kommunerna eventuellt överväga att bevilja läropliktiga eller andra studerande inom samma utbildning bättre förmåner än de lagstadgade.
Kommunens prövningsrätt påverkas dock – och begränsas också – av bland annat likabehandlingsprincipen och det förbud mot diskriminering som ingår i den. Detta regleras och konkretiseras i flera bestämmelser i den nationella lagstiftningen.
Kort sagt, principen om likabehandling förutsätter att ärenden i juridiskt likadana fall ska avgöras på samma sätt. Dessutom ska det säkerställas att förmånsavgörandena inte leder till andra diskriminerande effekter.
I läropliktsreformen har lagstiftarens avsikt varit att läroplikten och den avgiftsfrihet som anknyter till den utvidgas till utbildningen efter den grundläggande utbildningen, en åldersklass åt gången, börjande med dem som är födda 2005. Därför kan det i synnerhet i början av reformen uppstå situationer där studerande på andra stadiet har olika skyldigheter och rättigheter, beroende på om de är läropliktiga eller inte.
