FSL om läropliktsreformen: För stor ekonomisk börda för kommunerna

Inger Damlin från Vörå är ordförande för FSL.
Inger Damlin från Vörå är ordförande för FSL. (FSL)
15.6.2020

Finlands svenska lärare undrar om det inte vore bättre att utveckla stödet för skolgång och handling.

Fackförbundet Finlands svenska lärare vill inte att den utvidgade läroplikten blir ett självändamål för regeringen Marin.

FSL har idag gett sitt utlåtande om reformen och skriver i ett pressmeddelande att stora frågor fortfarande är obesvarade, inte minst kring finansieringen.

För många kommuner i Svenskfinland kan en kostnadsfri utbildning på andra stadiet bli en omöjlig utgift som i värsta fall kan leda till att utbudet av andra stadiets utbildningar minskar och ojämlikheten ökar, skriver FSL.

FSL understöder reformen men menar att lagförslaget haltar. Förbundet skriver att den nya gymnasielagen och det sjunkande elevantalet skulle ytterligare öka den ekonomisk påfrestningen i kommunerna, inte minst på finlandssvenskt håll där kommunerna kan vara små och ekonomin ansträngd.  

– Om utbildningen på andra stadiet ska bli gratis kommer vi att se negativa effekter på till exempel kursutbud och gruppstorlekar, vilket är ett hot mot jämlikheten i utbildningen. I förlängningen kan kostnaderna också påverka gymnasietätheten, säger FSL:s nyvalda ordförande Inger Damlin i pressmeddelandet. 

Kunde reformens mål nås om regeringen gjorde motsvarande ekonomiska satsningar på att utveckla stödet för skolgång och handledning under alla skeden av lärstigen? frågar sig FSL.

Tillräckligt med stöd och studiehandledning behövs för att garantera alla en andra stadiets utbildning och en möjlighet till jobb i framtiden, menar förbundet och hänvisar till att det råder stor brist på behöriga elev- och studiehandledare.

FSL:s egen kartläggning över lärarsituationen visar att runt 20 procent av de som jobbar som elev- och studiehandledare i de finlandssvenska skolorna är obehöriga.

För tillfället finns det ingen möjlighet för redan yrkesverksamma lärare att vidareutbilda sig till elev- och studiehandledare.

– Det skulle verkligen finnas ett mervärde i en sådan utbildningsmöjlighet. Elev- och studiehandledarna har en nyckelposition när det kommer till att vägleda våra unga, säger Damlin.  

Utöver det här anser FSL att tidtabellen för reformen är för tajt, inte minst med tanke på coronakrisen. FSL, OAJ och ett flertal aktörer har vädjat till regeringen om tilläggstid.

FSL anser att en lagförslaget kunde ges till riksdagen under 2021 och lagen träda i kraft under 2022. Regeringen håller fast vid att reformen förverkligas redan nästa höst.

Att regeringens lagförslag fortsättningsvis saknar svenskspråkiga motiveringar vittnar enligt FSL om att tidtabellen är för snäv. FSL förutsätter att beredningen är i enlighet med språklagen.