Förbundet vill att reformen träder i kraft tidigast 2022, inte 2021 som är regeringens avsikt.

Kommunförbundet har publicerat sin uppskattning av läropliktreformens kostnadseffekter.

Förbundet uppskattar att den föreslagna finansieringen för att utvidga läroplikten är otillräcklig i förhållande till de kostnader som reformen medför.

—Kostnaderna för genomförandet av reformen har underskattats. Kommunförbundets kalkyler över kostnaderna för utvidgningen av läroplikten skiljer sig från Undervisnings- och kulturministeriets uppskattning med cirka 20 miljoner euro, vilket till stor del förklaras av skillnaderna i kostnaderna för läromedel, säger direktör Terhi Päivärinta i ett pressmeddelande.

—Om det inte har reserverats tillräcklig finansiering för att genomföra reformen, ska den inte genomföras.

Undervisnings- och kulturministeriet beräknar att reformen kostar 129 miljoner euro. Förbundets beräkning landar på 147 240 000 miljoner euro.

Målet med reformen är att höja utbildnings- och kompetensnivån samt att säkerställa att var och en har möjlighet att avlägga examen på andra stadiet.

Joona Räsänen (SDP) är styrelseordförande för Kommunförbundet. Foto: Dan Lolax

Enligt Kommunförbundets styrelseordförande Joona Räsänen är tidtabellen för reformen för snäv. Regeringen föreslår att den träder i kraft hösten 2021 men Kommunförbundet menar att reformen borde skjutas fram till tidigast 1.8.2022.

Räsänen uppmanar kommunerna och utbildningsanordnarna att lämna in utlåtanden om utkastet till regeringsproposition till Undervisnings- och kulturministeriet, även om begäran om utlåtande hade skickats endast till vissa kommuner och utbildningsanordnare.

Läs Terhi Päivärintas blogg om den utvidgade läroplikten här.

Läs mera om Kommunförbundets ställningstagande här.