Christoffer Ingo: Korsholm och andra kommuner måste blicka framåt
Allt fick sin början på en köttmarknad i Wuhan någon gång under senhösten ifjol.
Under den tiden då kommunerna godkände kommande årsbudget. En budget som i bästa fall för Korsholms del skulle betyda att det ackumulerande överskottet hålls positivt förutsatt att ingenting går fel.
Här är nog inte min kommun ensam. Många av de finlandssvenska kommunerna har liknande budgeter som bygger på förväntat ökade skatteintäkter, högre statsandelar och utgifter som håller sig inom ramen.
2020 skulle bli ett bra år för Korsholm, liksom för många andra kommuner.
Covid-19, eller coronaviruset, var man medveten om, men tanken på att det skulle kunna komma att tvinga oss isolera äldre, stänga skolor, inleda samarbetsförhandlingar och distansera oss från social kontakt fanns inte i en kommunalpolitikers tankar. Idag är det verkligheten i hela Finland.
Att börja tjura om att det inte är roligt mitt i en krissituation hör inte till den finska mentaliteten.
Regeringen har varit mycket tydlig i sitt ledarskap, och för det ska vi nog vara tacksamma. Åtgärder och rekommendationer har från regeringshåll kommit på löpande band, och företagen, kommunerna, gamla som unga och samhället i stort har kollektivt ställt om sin vardag enligt uppgift från den troligtvis aningen försenade presskonferensen från statsrådet.
Att börja tjura om att det inte är roligt mitt i en krissituation hör inte till den finska mentaliteten. Man biter ihop, gör det som är nödvändigt och kräver inget tack för det – även fastän tack också vore på sin plats, framförallt till alla de tusentals inom vården och skolsektorn som ser till att samhället enligt dagens förutsättningar ändå fungerar. Tack till er alla.
I kommunerna borde vi nu börja blicka framåt, tiden efter covid-19 kommer bli tuff. För vi kan med säkerhet säga att krispaketen från regeringen inte kommer att täcka upp för den ekonomiska smällen kommunerna får ta. I Korsholms fall har det talats om extra pengar från staten på cirka 1,5 miljoner euro och uteblivna skatteintäkter på cirka 4,5 miljoner – för att tala storleksklass. De siffrorna börjar också vara några veckor gamla, vilket betyder att de inte är värda att dryfta mer om än att det nog är frågan om bästa falls siffror.
För framtiden måste vi fortsätta arbeta utanför ’’boxen’’ och utnyttja det digitala samhället.
För framtiden måste vi börja fråga oss, vad är viktigare: strukturer eller välfärd? För mig är svaret enkelt, det är välfärd. För framtiden måste vi våga investera. Speciellt investeringar som skapar nya arbetsplatser och ökar trivseln i regionerna. För framtiden måste vi fortsätta arbeta utanför ’’boxen’’ och utnyttja det digitala samhället vi nu bevisligen klarar av att driva. Framtiden för ett land som Finland som tidigare har tagit sig ur djupa kriser kan göras ljus om vi alla hjälps åt.
För framtiden finns det mycket positivt att hämta också ur denna kris. Och för att avsluta där jag började, på en köttmarknad i Wuhan kan jag som ung livsmedelsproducent glädja mig åt att den finländska maten både räcker och uppskattas av hela folket.
