Kommunernas verksamhet på marknaden är berättigad

Näringslivets representanter har redan länge aktivt kritiserat kommunal verksamhet som bedrivs på marknadsvillkor. Tidigare riktades kritiken mot att verksamheten inom kommunernas egen organisation hade en konkurrensmässigt bättre ställning (t.ex. i fråga om beskattning och konkursskydd).

När kommunernas verksamhet på marknaden nu, bland annat i och med bolagiseringsskyldigheten, konkurrensmässigt har blivit jämställd med andra marknadsaktörer har kritiken i stället riktats mot kommunernas allmänna kompetens. Man har ställt krav på en begränsning av den allmänna kompetensen så att kommunerna endast vid bevislig marknadsbrist skulle få delta i tillhandahållandet av tjänster på marknaden. Sålunda borde kommunerna sälja merparten av sina bolag som i nuläget är verksamma på marknaden till konkurrenter.

Kommunerna har kunnat vara verksamma på marknaden inom ramen för sin allmänna kompetens. Gränserna för den allmänna kompetensen grundar sig på en rättspraxis som är förhållandevis gammal. Med hänseende till kommunernas kompetensbestämmelser har utgångspunkten varit att en rent kommersiell och industriell verksamhet inte ingår i deras kompetens.

I och med bolagiseringsskyldigheten blev det aktuellt att avgöra om försäljningen utåt skulle begränsas eller om man genuint skulle gå in på marknaden.

I och med EU-medlemskapet har konkurrensen och lagstiftningen om statligt stöd fört med sig begränsningar för kommunal verksamhet som bedrivs på marknaden. Denna lagstiftning hindrar inte kommunerna från att verka på marknaden inom ramen för sin allmänna kompetens, så länge verksamheten inte snedvrider konkurrensen eller har inslag av förbjudet statligt stöd.

Det här har man försökt trygga i lagstiftningen bland annat genom att i kommunallagen införa en skyldighet att bolagisera verksamhet som bedrivs på marknaden och i konkurrenslagen införa bestämmelser om tryggande av en jämlik konkurrens mellan offentlig och privat näringsverksamhet. Det finns vissa undantag från skyldigheten att bolagisera kommunal verksamhet som bedrivs på marknadsvillkor, men även i dessa fall måste verksamheten framöver avskiljas i bokföringen så att en marknadsmässig prissättning kan säkerställas.

Konkurrens- och konsumentverket övervakar kommunernas och deras bolags verksamhet på marknaden.

När man bedömer kommunernas verksamhet på marknaden utgående från bestämmelserna om kommunernas allmänna kompetens måste man också beakta historien och förändringarna i omvärlden. I brist på både kapital och aktörer har kommunerna en gång i tiden initierat funktioner som idag obestridligen anses vara kommersiell eller industriell verksamhet. Det bästa exemplet här är energibolag som ägs av kommunerna. Kommunernas kompetensbestämmelser möjliggör dylik verksamhet, förutsatt att den sker i ett jämlikt konkurrensläge gentemot andra energibolag.

Bolagiseringsskyldigheten medförde också en ny synvinkel på den kommunala verksamhet som bedrivs på marknadsvillkor. De bolag som kommunerna bildat i första hand för sina egna behov kunde också idka försäljning utåt. I och med bolagiseringsskyldigheten blev det aktuellt att avgöra om försäljningen utåt skulle begränsas eller om man genuint skulle gå in på marknaden. På så sätt uppstod nya kommunala bolag som bedriver kommersiell verksamhet. Skolexemplet här är Palmias restaurangverksamhet.

Kommunförbundets svar på näringslivets krav är klart. Kommunens allmänna kompetens utgör en av hörnstenarna i den kommunala självstyrelsen. Därför bör kommunerna också i framtiden ha rätt att utöva ekonomisk verksamhet i bolagsform och konkurrera med andra företag på samma marknad. Regleringen på EU-nivå förhåller sig neutralt till offentligt och privat ägande. Avsikten med regleringen är att skapa neutrala konkurrensförhållanden mellan offentlig och privat näringsverksamhet.