Cirkulär ekonomi och smart specialisering - dagens trendbegrepp inom EU-beslutsfattande
Den europeiska ekonomin har hostat i snart ett årtionde och vi är väl medvetna om de potentiellt katastrofala följderna av klimatförändringen. Då USA – EU:s största ekonomiska partner – fr.o.m. den 20 januari dessutom leds på ett minst sagt oförutsägbart sätt och Storbritannien – en av de hittills största finansiärerna till EU:s budget – slutligen givit en preliminär plan på hur och när man tänkt lämna unionen, finns det mycket att vara orolig för. I Bryssel önskas ändå två koncept lösa många av farhågorna.
Cirkulär ekonomi har ända sedan kommissionen publicerade sin handlingsplan i december 2015 varit en välanvänd term i EU-sammanhang. Vad som egentligen menas med begreppet är att sträva efter att allt avfall och alla utsläpp ska utnyttjas till energi eller genom återanvändning.
Naturligtvis var begreppet populärt också då EU-parlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet debatterade och röstade om förslag till nytt avfallsdirektiv den 24 januari. Då jag hade möjligheten att strax efter omröstningen träffa en av utskottets ledamöter, Nils Torvalds (SFP & ALDE), påpekade han vikten av att cirkulära ekonomin blir en del av vårt dagliga liv och hur vi utgår ifrån att samhället ska fungera. Uppfostran av folket är viktig i denna ekvation, för ifall vi inte blir uppfostrade till att t.ex. återanvända och sortera det vi tills vidare kallar avfall, kommer vi inte att helhjärtat anamma den nödvändiga förändringen.
Förändringen är som sagt nödvändig – miljön kräver det. För att det ekonomiskt pressade EU ska klara av att finansiera sådana förändringar har ett annat trendbegrepp, smart specialisering, lyfts fram som en lösning.
Specialisering är ett naturligt förslag från ett nationalekonomiskt perspektiv. Regionkommitténs utskott för bland annat sysselsättning, socialpolitik, innovation och forskning underströk ändå i sitt möte den 31 januari, att vikten måste läggas på att specialiseringen är smart. Det får inte endast handla om specialisering som fokuserar på arbetsplatsskördande teknologi.
Det har lagts stora förväntningar på vad smart specialisering och cirkulär ekonomi kan åstadkomma på lokal, nationell och EU-nivå. Genom att bygga upp en cirkulär ekonomi med så få sprickor som möjligt och genom att ta i beaktande smart specialisering då EU-finansiering delas ut, kan EU faktiskt förväntas fungera som en global förebild med en ljus framtid. Det kräver ändå fortsatt sammanhållning bland EU:s medlemsländer – vilket i sin tur kräver att trendbegreppen i Brysselbubblan blir verklighet i mänskors dagliga liv.
