Stefan Holmström: Det som skett i Lovisa är inget exceptionellt
Bild: Lovisa stad
Lovisa stad behöver en ny stadsdirektör efter att Jan D. Oker-Blom sade upp sig. Schablonmässiga behörighetsvillkor och annat som förutsätts av nästa direktör har redan godkänts av stadsfullmäktige.
Det blir intressant att se vem som söker tjänsten. Lovisa är till storleken en stad som kan fungera som en språngbräda för den som siktar på en hög post inom kommunsektorn. Sju år här, sedan uppåt. Oker-Blom var 42 då han kom till Lovisa, han hade säkert också kunnat överväga den vägen.
Hur lockande är då Lovisa, sett ur ett ledarperspektiv? Trots att staden tampas med krympande befolkning är de övriga (ekonomiska) utmaningarna knappast svårare än i de flesta andra kommuner. Staden har dessutom ett starkt, lockande småstadsvarumärke. Positiv synlighet har Lovisa också fått, särskilt ifjol som en följd av bostadsmässan och kronprinsessan Victorias besök.
Somliga är förstås kritiska: märks den positiva synligheten på sista raden?
Den negativa publiciteten är färskare:
”I Lovisa stads organisation har det sedan höstvintern 2023 rått en utmanande situation som berört en liten del av personalen och förtroendevalda”, som det hela formulerades i stadens pressmeddelande den 5 februari.
Är Lovisa då ett undantag på något vis? Knappast. De senaste åren har flera kommundirektörer sagt upp sig – eller sagts upp. I de flesta fall har det talats om någon form av förtroendekris. Det skär sig mellan kommundirektören och ledande politiker eller någon tjänsteman. Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén avgick nyligen efter att flera politiker var missnöjda med hur han skötte sitt uppdrag. I sällsynta fall blir det något allvarligare, som i Padasjoki, där konflikten i kommunens ledning ledde till brottsanmälan och anklagelser om ärekränkning och riktade trakasserier.
Rörligheten på arbetsmarknaden är också en annan jämfört med förr, kommundirektörer kommer och går också utan att det finns konflikter i bakgrunden. År 2022 var väl här något av ett rekordår: under det årets första 8 månader fick 36 kommuner en ny kommundirektör. Och alla fick i grund och botten väl samma uppdrag: hantera omorganiseringen av kommunens service och hitta nya intäkter (företag och arbetsplatser).
Det som skett i Lovisa sker säkert på många orter, med annan allvarlighetsgrad. Jag brukar själv dra paralleller mellan kommuner och tv-serien Javisst, herr minister. Å ena sidan har vi tjänstemän och -kvinnor som ser sig som värnare av kontinuiteten, å andra sidan har vi kommundirektören som vill hitta på nytt och kanske röra om lite. Och så skär det sig någonstans där i gränsytan. Förhoppningsvis får vi snart se den utredning som Lovisa stad har utlovat. De som är intresserade av stadsdirektörsposten vill säkert gärna veta lite mer. Lovisa stad uppger att ”det sedan höstvintern 2023 rått en utmanande situation”, men det stämmer inte. Rötterna sitter djupare och därför behövs öppenhet och ärlighet. Annars blir nästa kommundirektör lätt den tredje som säger upp sig i förtid.
