Sandra Bergqvist: Det som kräver den största förändringen är vårt eget synsätt
Vi står inför en tickande motionsbomb som kan slå hårt mot hela vårt samhälle – inklusive kommunerna. Samtidigt vet vi att vi har stora utmaningar med de ungas välmående. Kommunerna är här i en nyckelroll för att vi gemensamt ska kunna lösa båda dessa utmaningar.
Hela 40 procent av dagens elever har en så låg fysisk funktionsförmåga att det kan vara svårt för dem att orka i vardagen. I dagens läge är det endast vart tredje barn och ungdom som motionerar tillräckligt ur hälsoperspektiv. Det här hotar både inlärningsförmågan och ungdomarnas allmänna välmående.
Vårt arbetsliv står likaså inför en stor utmaning. Beväringarnas fysiska kondition har sjunkit märkbart under en längre tid – alltså de ungdomar som snart ska in i arbetslivet där de ska vara i nästan 50 år. Det förutspås nu att endast två procent av 50-åringarna kommer att vara i god kondition år 2040, vilket leder till stora utmaningar både för vår arbetsmarknad och tillgången till kompetent personal inom fysiskt krävande yrken såsom polis-, gränsbevaknings- och räddningsväsendet.
För att bryta trenden krävs allas insatser. I samband med regeringsförhandlingarna kom vi överens om ett nytt förvaltningsöverskridande program – Mer motion i Finland. Flaggskeppsprogrammet innehåller 16 olika åtgärder och har en årlig programfinansiering på 20 miljoner. Bland åtgärderna finns många som berör kommunerna, allt från att skriva in främjande av en fysiskt aktiv livsstil i lagen för grundläggande utbildning och att utveckla Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, till mera personlig motionsrådgivning för elever och att utveckla skolgårdarna till mångsidiga näridrottsanläggningar.
Kommunerna är på många sätt i en nyckelroll för att öka motionen, där man når kommuninvånare i alla åldrar samtidigt som man är en betydande arbetsgivare. Jag hoppas att alla som jobbar i en ledande ställning eller som är förtroendevalda i en kommun funderar på vad man just själv kan göra för att främja mer motion i sin egen kommun.
När det gäller ungas välmående vet vi att hobbyer är en viktig bit i pusslet för det förebyggande arbetet. Meningsfulla fritidsaktiviteter stöder på många sätt barnets och den ungas uppväxt och det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. En hobby och de relationer till både jämnåriga och trygga vuxna som den förhoppningsvis för med sig, kan fungera som en livboj som håller den unga på ytan om någon annan del av skyddsnätet är svagare.
Den största förändringen vi måste göra är dock hur vi ser på motion och psykisk hälsa. Det här är två saker som går hand i hand och som kräver helt nya tag för att vi ska klara av att hantera den situation vi befinner oss i. Vi måste röra på oss mer, få in mer motion i vardagen och vi måste bli bättre på att finnas till för våra barn och unga. Vår uppgift är att skapa trygga utrymmen med trygga vuxna där de får vara barn och där de får orientera sig igenom tonåren med allt vad det innebär.
Våra barn är vår framtid.