Det behövs inte mycket för att dagsdosen av motion uppfylls men det behövs uppmuntran och goda exempel. Foto: Helsingfors stad, Lauri Mannermaa

Den fysiska funktionsförmågan hos pojkar i årskurs 5 och 8 i grundskolan har förbättrats på nationell nivå. – Det här är stort, säger UKK-institutets vd och läkaren Tommi Vasankari.

Det var på onsdagen som den nationella Move-mätningen offentliggjordes. Då mätningen gjordes 2006 kunde forskarna analysera ungefär 40 000 elevers resultat. I dag är den siffran över 111 000, motsvarande 95 procent av alla elever i årskurserna 5 och 8.

Enligt Tommi Vasankari handlar det om morgondagens finländare, de som skapar framtiden, och därför är det fint och viktigt att det nu finns en vändning. Och även om förändringarna i procenttal är små är de betydande då massan är så stor.

– Uppenbart har budskapet gått fram i många hem. Vi har föräldrar som visar på gott exempel och vi har barn och unga som rör på sig mer än tidigare. En trist trend har stoppats. Nu ska vi försöka vända den.

Med ”budskapet” avses information om varför en människa mår bra av motion och rörelse.

Mikko Huhtiniemi, utvecklingschef för Move!-systemet. Foto: Jyväskylä universitet

– Det gläder mig att det finns positiva tecken i utvecklingen av den fysiska funktionsförmågan. I många familjer, skolor och kommuner har man kanske fäst allt större uppmärksamhet vid barns och ungas funktionsförmåga, säger Mikko Huhtiniemi, utvecklingschef för Move!-systemet vid Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet.

Läs pressmeddelandet här: Försämringen av den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga har stannat av

Samtidigt visar årets mätning att barns och ungas funktionsförmåga i de tätare bebyggda stadsregionerna är klart bättre än på glesbygden.

– Också det här är allvarligt. Vi har små kommuner där byskolor läggs ned och barnens skolväg till en större centralort både förlängs och sker med bil eller buss. Mycket stilla sittande, alltså. Bilåkandet kanske upprepas på kvällen då föräldrarna skjutsar barnen till deras hobbyer.

– Och detta sker på orter där man från förut har en åldrande befolkning och ökade vårdkostnader. På det kommer en yngre generation som får en usel start, säger Tommi Vasankari.

Kommuntorget 12.12.2022: Barn och unga behöver röra på sig – dansen på rasterna har blivit en vi-grej

Trista nyheter finns också. Trenden med att den fysiska funktionsförmågan hos flickor blir allt sämre har pågått i flera år, men verkar nu ha stannat av.

– Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till de elever vars funktionsförmåga blivit sämre. En tillräcklig fysisk funktionsförmåga främjar hälsan, men också inlärningen och det övergripande välbefinnandet, säger Mikko Huhtiniemi.

Läs också Yles artikel: Årets Move-mätning visar hoppfull vändning – men nästan 40 procent av skoleleverna har svårt att orka i vardagen

Detta är Move-mätningen

Move!-mätningarna av den fysiska funktionsförmågan genomförs som en del av gymnastikundervisningen för elever i årskurs 5 och 8.  Mätningarna består av sex moment som mäter uthållighet, muskelkondition, rörlighet och motoriska färdigheter.

Uppgifterna från Move!-mätningarna används i skolornas motionsfostran, vid de omfattande hälsoundersökningarna för eleverna och som ett verktyg för informationsledning på nationell och regional nivå. Mätresultaten används inte som grund för bedömningen av eleven.

Det övergripande resultaten för Västra Nylands, Birkalands, Norra Österbottens och Mellersta Finlands välfärdsområden samt Helsingfors stad är bättre än resultaten på nationell nivå. I Mellersta Österbottens, Lapplands, Kymmenedalens, Satakunta och Kajanalands välfärdsområden är resultaten sämre än de nationella resultaten.

Barns och ungas fysiska funktionsförmåga har betydande konsekvenser för såväl individens välbefinnande som samhället i stort. Utmaningarna i fråga om barns och ungas funktionsförmåga kommer att återspeglas bland annat i fullgörandet av beväringstjänsten, ansökan till olika branscher, förmågan att studera och arbeta, sjukfrekvensen och sjukfrånvaron, pensioneringen och social- och hälsovårdskostnaderna. Källa: Utbildningsstyrelsen