Arbetskraftsinvandring: Chefer tenderar att tysta ner och normalisera rasism inom den egna organisationen
Det här är den sista rapporten om hur svårt det är för inflyttade att få jobb i Finland. Det säger forskaren Ingrid Biese och journalisten Jeanette Björkqvist.
– Vi kan inte ha det så här, säger Björkqvist som sedan 1990-talet skrivit i HBL och rapporterat hos Yle om den vardag som inflyttade möter i Finland. Hon avser den färska rapporten Varför förväntas bara vi anpassa oss.
Det är dags att göra någonting, menar hon och rapportens andra författare Ingrid Biese.
I dag finns gott om forskning som visar på dåligt fungerande strukturer på arbetsmarknaden och en lagstiftning som knappast uppmuntrar till förändring.
Men förstås, säger författarna, här står också vi, två medelålders vita kvinnor, och skriver om inflyttade i stället för att låta dem själv tala.
Nog hörs de i nya rapporten. Den bygger bland annat på en workshop där forskaren och journalisten träffade en grupp personer som kommit till Finland från olika länder och utgångslägen.
– Deltagarna berättade om rasism i vardagen och på jobbet, uteslutning ur arbetsgemenskapen, informationsbrist och vilseledande arbetsbeskrivningar, säger Björkqvist.
Läs också bloggen: Georg Henrik Wrede: Arbetskraftsinvandring – finns det alternativ?
Med hjälp av befintlig forskning, statistik och det unika intervjumaterialet målar skribenterna upp en bild av verkligheten för många som flyttat till Finland efter jobb. Rapporten presenterar även tips och åtgärder som arbetsgivare kan ha konkret nytta av.
Enligt rapporten har rasismen i det finländska arbetslivet minskat men inte försvunnit. Det framgår att särskilt chefer på arbetsplatserna har svårt att möta utmaningar och ta tag i problemen. En orsak är invanda mönster och kulturskillnader. Fokus är ofta på inflyttade i stället för på alla de andra i organisationen.
– Detta kan åtgärdas men då krävs medvetet och konsekvent arbete, säger Ingrid Biese.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) och styrelseordförande hos utgivaren Tankesmedjan Agenda påminner att lagar och regler kan skrivas om men att riktigt allt beror ändå inte på dem.
– Vi behöver se över vårt sätt att jobba och sättet att möta andra människor, säger hon.
Bristen på arbetskraft är stor i vissa branscher och enligt många behövs hjälp från utlandet.
Det är ungefär 44 000 ukrainare i landet, människor som tvingats fly kriget. Antagligen väljer många av dem att en dag återvända till hemlandet, somliga andra kanske överväger att stanna.
– Borde inte vi jobba på att de här människorna stannar kvar och trivs här? frågar Henriksson.
Novembermörkret och höstrusket är inget skäl att välja Finland. Men det finns annat som lockar, menar Henriksson.
– Vi har ett stabilt samhälle och samhällsfred.
Ingrid BIese är forskare vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, författare och konstnär. Hon forskar i välmående på arbetsplatsen.
Jeanette Björkqvist arbetar deltid som reporter vid HBL, för många är hon också känd som en av debattörerna i radioprogrammet Eftersnack på Yle.
Integrationsprojektet som Kommuntorget skriver om: Alla elever är olika och olika är bra – för Lagmans skola är värdegrunden allt när barn integreras på svenska
Enligt Företagarna i Finland 2021 har 65 procent av arbetsgivarföretagen haft svårt med rekryteringarna och av dem som har tio eller fler anställda har så många som 79 procent haft svårt att hitta folk. Nästan hälften av företagen bedömer att bristen på kompetent personal bromsar deras tillväxt.
Den senaste översikten kring arbetskraftsbristen har gjorts av Arbets- och näringsministeriet våren 2022 och den visar bland annat att hälsovårdsbranschen fortsättningsvis har en så stor brist på personal att man tidvis haft svårt att hålla verksamheten i gång med full kapacitet. I slutet av 2021 låg månatligen i genomsnitt 8 000 lediga jobb för närvårdare och 4 600 sjukskötarplatser per månad öppna i arbetsförmedlingen.
Källa: Agenda.fi, Företagarna i Finland, Arbets- och näringsministeriet
Läste du redan detta?
- Nytt nummer av Kommuntorget Magasin!
- 30-årig erfarenhet av integration ger Raseborg en stabil grund framåt
- Björn Månsson: Huvudstadens skamfilade rykte
- Välmående: Alla faller och då gäller att ha verktyg för att stiga upp
- Alla elever är olika och olika är bra – för Lagmans skola är värdegrunden allt när barn integreras på svenska
- Minna Lindberg: Jämlik skola stärker socialt hållbara kommuner
- Finlandsmodellens framtid tryggad i lag – ”Aldrig tidigare har det gjorts en satsning på den här skalan!”
- Barn och unga behöver röra på sig – dansen på rasterna har blivit en vi-grej
- Essä: Möjligheterna att motionera är en tillgång – inte en utgiftspost
- Markus West: Inget är klart som korvspad inom välfärden
- Programmerare är eftertraktade – här lär sig de studerande utan lärare | Kommuntorget.fi