Torgbloggen 28.9.2017 Benjamin Strandberg

Historiskt bra nuläge för kommunalekonomin

Det går inte neka att kommunalekonomins nuläge och utsikter för de närmaste åren ser väldigt bra ut. Då Kommunekonomiprogrammet publicerades på finansministeriets webbsidor förra veckan var det många som gnuggade sina ögon – kan det här stämma?

Ännu på våren var situationen en annan, men nu ser utsikterna för pågående året rekordbra ut: Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag överskrider 4 miljarder euro, räkenskapsperiodens resultat är närmare 2 miljarder euro och finansieringsresultatet är likaså på plus (se Figur 1). Den goda utvecklingen resulterar i att kommunernas lånestock kommer att minska med uppskattningsvis 0,5 miljarder och en aning även nästa år. Något liknande har man inte kunnat iaktta under hela 2000 -talet (se Figur 2).

Figur 1. Historiska utsikter för kommunalekonomin: Det sammanlagda årsbidraget överskrider 4 miljarder euro och finansiella sparandet är tydligt på plus år 2017. Det förbättrade årsbidraget år 2020 beror på att det till kommunerna ännu redovisas skatter från tidigare skatteår där högre skattesatser och fördelningsandelar tillämpats.

Figur 2. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock uppskattas minska i år och nästa år. Samkommunernas lån är avsedda att överflyttas till de kommande landskapen i samband med vårdreformen år 2020.

Kommunalekonomins rekordbra läge har delvis sina förklaringar i att nationalekonomin i det stora hela går bra. Detta kan man iaktta då man granskar de olika prognosinstitutens utsikter nu på hösten. Ännu på våren såg det som sagt annorlunda ut. Bland annat uppskattade finansministeriet i sin vårliga ekonomiska översikt att BNP skulle öka med 1,2 procent i år – nu är dess uppskattning 2,9 procent.

Den goda utvecklingen ligger främst i att exporten äntligen börjar dra och dessutom inom de flesta branscher. De goda utsikterna har bland annat lett till att lönesumman har ökat och därmed har Kommunförbundets kommunalskatteprognos för det pågående året också justerats märkbart uppåt sedan våren. Det samma har skett för samfundsskatterna och till råga på detta gjordes det i maj dessutom en enskild förskottskomplettering som ytterligare förfinar kommunernas resultat med dryga 200 miljoner euro.

I Kommunekonomiprogrammets utgiftsprognos å sin sida syns olika reformers (främst konkurrenskraftsavtalets) inverkan på den låga nivån som kan iakttas. Detta förbättrar ytterligare på hela prognosen.

Vad ska man nu tänka om detta? Kan kommunerna börja slösa som aldrig förut? Många osäkerheter tyder på att det inte kan anses motiverat. För det första visar det sig den ekonomiska tillväxten börjar avta de närmaste åren. Enligt finansministeriet kommer BNP -tillväxten att vara omkring 2 % år 2019 och närmare 1 % redan år 2021. Därmed kommer också kommunernas inkomstbas att öka betydligt långsammare de kommande åren. Även övriga inkomster antas minska. Avgiftsfria tjänster (t.ex. småbarnspedagogiken) har det talas mycket om och kommer å sin sida att bidra till att kommunernas inkomstbas krymper.

Ett annat stort osäkerhetsmoment berör kommunernas investeringar och vårdreformen som spökar bakom hörnet. I Kommunekonomiprogrammets prognos utgår man ifrån att kommunernas investeringar inte kommer att öka de kommande åren. Detta trots att det är allmänt känt att kommunerna har väldigt omfattade reparations- och investeringsbehov, främst för sina skolfastigheter med inomhusluftproblem. Och detta kan även bli en stor fråga i samband med vårdreformen. Fastän i stort sett hälften av kommunernas inkomstbas försvinner, förblir investeringsbehovet stort och om inte ännu större de kommande åren. Dessutom förblir lånestocken kvar hos kommunerna i samband med reformen, vilket kommer att höja på den relativa skuldsättningsgraden märkbart i alla kommuner. Endast samkommunernas lån är avsedda att överflyttas till de kommande landskapen (se Figur 2).

I övrigt finns det ännu osäkerheter gällande kommunernas finansiering i samband med vårdreformen som alltså är avsedd att träda i kraft år 2020. Fastän de olika utjämningselementen under övergångsperioden 2020-2025 ska garantera att den enskilda kommunens finansieringsläge ändras möjligast lite till följd av reformen, finns det ännu osäkerheter. I februari ska finansministeriet publicera sin första kommunvisa övergångskalkyl där reformen är avsedd att träda i kraft år 2020. Då vet vi lite bättre om kommunernas (eventuella) finansieringsläge år 2020. Men nu ser det som sagt i varje fall bra ut!

Benjamin Strandberg, sakkunnig, kommunalekonomi

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *