Ekonomi 7.2.2018
Kommuntorget
Facebook (5)

Det krävs attitydförändringar när robotarna kommer

Heidi Schauman. FOTO: KARL VILHJÁLMSSON

Heidi Schauman. FOTO: KARL VILHJÁLMSSON

En åldrande befolkning och utveckling av digitala lösningar och artificiell
intelligens ställer nya krav på arbetstagarna. – Är vi redo att ha flera karriärer
under vårt arbetsliv? Här krävs attitydförändringar speciellt hos oss i arbetsför
ålder, säger Aktias chefsekonom Heidi Schauman. I bästa fall leder den nya
teknologin till att vi får mer tid för varandra.

Finlands ekonomi ser äntligen bättre ut, men enligt Aktias chefsekonom Heidi Schauman borde vi inte vara förvånade.

– Oftast växer ekonomin, men efter många år av nolltillväxt har vi blivit vana vid att det går dåligt, säger Schauman.

En av de största orsakerna till att det ser bättre ut är att det går bra för exportindustrin. Eftersom Finland främst producerar råvaror inom tungindustrin (så som skog och metall) och högteknologi är vi beroende av omvärlden.

– I slutet av 2016 började det vända i världsekonomin. Man fick bättre framtidstro och företagen började investera igen, vilket har stött utrikeshandeln. Finland har nu samma konjunktur som resten av världen.

Hur syns det här i kommunerna?

Enligt Schauman märks det förbättrade ekonomiska läget främst via sysselsättningen i kommunerna. Ju fler som jobbar desto mer skatteintäkter får kommunerna och staten.
Ofta ökar sysselsättningen ändå med en viss fördröjning. Det beror enligt Schauman på att företagen har ledig kapacitet.

– Företagen har inte sagt upp sina anställda bara för att arbetsmängden tillfälligt minskat.

När det sedan går bättre har man först ledig kapacitet att ta av, säger Schauman. På motsvarande sätt tar det också tid innan företagen kommer igång med rekryteringen då
det går bra.

– Företagen ser om konjunkturen håller i sig innan de börjar rekrytera ny personal. Det är i
den fasen vi är nu. Många företag vill rekrytera och det finns många lediga jobb i Finland för tillfället.

Svårt att matcha

En svårare ekvation är att få efterfrågan och utbud att mötas på arbetsmarknaden. Många företag har svårt att rekrytera. Den kunskap som finns matchar inte efterfrågan. Här behövs utbildning men också attitydförändring, speciellt hos arbetstagarna, menar Schauman.

– Är man beredd att göra något annat än det man gjort tidigare? Vi talar mycket om  livslångt lärande, men nu är det upp till bevis om vi har det i oss att göra flera olika karriärer.

En sak som enligt Schauman står klart är att vi måste få en större andel av befolkningen i arbetsför ålder att jobba. Vi har en väldigt annorlunda åldersstruktur nu än för 20–30 år sedan. De stora årskullarna som föddes efter kriget och var ryggraden i vår arbetskraft har nu gått i pension. Antalet födslar minskar. Det dör mer folk än det föds och andelen
personer i arbetsför ålder jämfört med hela befolkningen minskar hela tiden.

– Det här är den största utmaningen.

Vi måste få en större andel av oss som är i arbetsför ålder att jobba så att vi kan upprätthålla den servicestruktur alla verkar förvänta sig i Finland. Det råder
bred konsensus om att vi inte ska köra ner tjänster för pensionärer och vi vill att barndagvården ska bli bättre och förmånligare. Allt det här kräver att vi har fler personer
som betalar skatt.

Schauman säger att vi i Finland måste vara med och utveckla digitala lösningar och artificiell intelligens. På lång sikt är det produktiviteten, det vill säga vad vi får ut per insatt arbetstimme, som är viktigt för tillväxten och som styr hur välfärden utvecklas.

Den här utvecklingen är på gång globalt sett och Finland har inte råd att bli efter.

– Det skapar rädsla för att våra jobb försvinner, men den rädslan har vi haft också tidigare, till exempel då jordbruksmaskinerna kom, säger Schauman.

Under en övergångsperiod kan det också vara svårt att få ekvationen att gå ihop. Därför tycker Schauman alla borde förbereda sig redan idag och fråga sig vad man kan göra om det egna jobbet försvinner.

– Det handlar om att titta på den egna kompetensen och fundera på vad man kan utveckla
och vilka råd man ger sina barn så de inte studerar till yrken som kommer att försvinna.

Automatisering ska ge tid Inom offentliga sektorn och till exempel inom sjukvården hoppas
Schauman att en ökad automatisering kan leda till mer tid för patienterna.

– Behovet av närhet till en annan människa försvinner inte, men om vi får jättebra digitala
lösningar och robotar som sköter det tråkiga kan det frigöra resurser så vi får mer tid för varandra.

Det maskiner inte kan göra är det fria tänkandet och sådant som kräver empati, men de kan göra det mesta som är tråkigt. I bästa fall skulle bonden, enligt Schauman, inte själv behöva sitta på traktorn, utan traktorn skulle köra sig själv.

Hon tror också att utvecklingen på sikt leder till att vi skapar helt nya jobb som kan vara intressantare och mer kreativa än de vi har idag. Servicesektorn är sannolikt en bransch som utvecklas och vi får fler yrken som har med till exempel välbefinnande att göra. Hon nämner sömncoacher som exempel på en helt ny yrkesgrupp.

– Men vi kan inte bara tänka på Finland. Tittar vi på hela världen finns det ännu mycket fattigdom. Kan vi med hjälp av ny teknologi och ökad produktivitet få det lite bättre för alla?

AKTUALITETSDAGAR I UPPHANDLING
Senaste nytt om upphandling den 24-25.5 i Sibbo och Helsingfors

Mer info och anmälan
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här