Bildning och dagvård 28.11.2017

Päivärinta: Kommunerna har räddat grundskolan och gymnasierna

Foto: Heli Sorjonen / Kommunförbundet.

Foto: Heli Sorjonen / Kommunförbundet.

När staten minskat på sin finansiering till den grundläggande utbildningen och gymnasierna har kommunerna ryckt in och räddat utbildningen, säger Terhi Päivärinta, direktör för enheten för kultur och utbildning vid Kommunförbundet. 

– Kommunerna har räddat grundskolan och gymnasierna, skriver Terhi Päivärinta  i sin blogg då hon läst utredningen ”Effekterna av statliga sparåtgärder på de kulturella rättigheterna” som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) gett ut.

I rapporten konstateras att statens sparbeslut inte har lett till sänkta kostnader per elev, tvärtom. Kostnaderna per elev inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har i genomsnitt antingen varit oförändrade
eller ökat under åren 2006–2015. Kommunerna och andra anordnare har med andra ord varit tvungna ökat sin egen finansieringsandel.

Utredningen har gjorts på uppdrag av riksdagen för att följa upp vilka effekterna av regeringens sparbeslut år 2011-2015 varit.

– I den offentliga diskussionen kritiseras kommunerna ofta för att de inte satsar tillräckligt på den grundläggande utbildningen och att resurserna ständigt minskas. Den här rapporten visar på en helt annan verklighet, skriver Päivärinta i sin blogg.

– Kommunerna har verkligen tagit sitt ansvar och på det här sättet räddat den utbildning som ligger på kommunernas ansvar samtidigt som staten har minskat sin finansieringsandel.  I det här sammanhanget kan man  fråga sig hur finansieringsprincipen fungerar? Ser staten till att kommunerna har faktiska möjligheter att ta hand om sina lagstadgade skyldigheter? undrar Päivärinta.

NCU:s rapport visar att kommunernas insats haft stor betydelse också för gymnasieutbildningen. Skillnaden mellan den statliga finasieringen och de verkliga kostnaderna är mycket större inom gymnasieutbildningen än inom den grundläggande utbildningen.

– Gymnasierna har stor betydelse för livskraften och att locka nya invånare och därför har kommunerna, speciellt de mindre, varit redo att lägga ut egna pengar för att kunna upprätthålla gymnasiet i den egna kommunen. Det här har lett till att vi har en bra tillgänglighet av gymnasier i Finland och gymnasienätet är tätare än t.ex. för yrkeskolorna, påpekar Päivärinta.