Politik och demokrati 24.1.2018
Kommuntorget
(1)
Facebook (48)

Thors: Är de toleranta finlandssvenskarna en myt?

Integrationen av invandrare på svenska i Finland behöver en helhetsstrategi, säger Astrid Thors och föreslår en gemensam integrationskoordinator för de tvåspråkiga landskapen. Hon frågar sig också om de toleranta finlandssvenskarna är en myt.

Vicehärardshövdning Astrid Thors har utvärderat Kommunförbundets projekt Integration på svenska och föreslår en räcka olika åtgärder. Bland annat att de tvåspråkiga landskapen Nyland, Österbotten och Egentliga Finland anställer en gemensam svensk integrationskoordinator och att Folktinget inrättar en Integrationsdelegation. Åtgärderna bygger på de förslag som invandrarkoordinatorn Liselott Sundbäck lyfte fram i sin projektrapport Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?.

Thors poängterar att det behövs olika modeller för integration på svenska. På många håll i svenska Österbotten är arbetskraftsinvandring vanlig och då integreras familjerna oftast på svenska. Det är också vanligt att flyktingar och asylsökande i Österbotten får utbildning i svenska.

– De finlandssvenska regionerna är olika. Därför finns det inte bara en modell som kan användas för svensk integration, vi behöver olika modeller, säger Thors.

Att det finns fungerande integrationsstigar på svenska är viktigt också med tanke på attitydklimatet i Svenskfinland. Thors hänvisar till en demokratiundersökning som Taloustutkimus och ÅA:s institut för samhällsforskning gjort. Enligt den är 71 procent av unga finlandssvenskar (18–24 år) helt eller till största delen positiva till det mångkulturella, medan motsvarande andel hos unga finskspråkiga är 81 procent. Skillnaden är således 10 procentenheter.

– Är de toleranta finlandssvenskarna en myt eller är siffrorna ett resultat av att många svenska skolor och daghem inte har samma mångfald som på finskt håll, frågar Thors och efterlyser en helhetsstrategi för integrationen på svenska.

Helsingfors välkomnar alla som vill gå i skola på svenska

Enligt Niclas Grönholm, svensk linjedirektör för utbildningen i Helsingfors, finns det i dagsläget 44 elever inom den grundläggande utbildningen som läser svenska som andra språk (S2) i Helsingfors.

– Vi har en klar strategi att vi tar emot alla som knackar på dörren och också går in för skräddarsydda lösningar då det behövs, säger Grönholm.

Han berättar att Helsingfors för tillfället har två ambulerande S2-lärare på svenska och att det finns  planer på att anställa en tredje som också skulle samarbeta med småbarnspedagogiken.

Antalet elever som läser svenska som andra språk ökar hela tiden i Helsingfors, men är fortfarande mindre än i Österbotten eller på finska sidan.

– I Österbotten är många kommuner starkt tvåspråkiga och det är en självklarhet att integrera på svenska där. Här i södra Finland är det svårare att få information om integration på svenska vilket också leder till färre elever.

Läs Kristina Wikbergs blogg: Integrera också i de svenska skolorna

Ladda ner rapporten gratis: Utvärdering av Projektet Integration på svenska

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Dela artikeln
  1. I intervjun hänvisar Astrid Thors till en demokratiundersökning som Taloustutkimus och ÅA:s institut för samhällsforskning gjort.

    Riktigt så var det inte. I tankesmedjan Magmas demokratisatsning som var ett led i Finlands 100 års projekt ingick en demokratiundersökning som Taloustutkimus gjorde på uppdrag av Magma. I denna mätning finns uppgifterna om bl.a. de finlandssvenska ungas inställning till det mångkulturella som syftas till i artikeln. Mera om undersökningen finns att läsa på Magmas webbplats.

    Olav S.Melin, Magma

Skriv din egen kommentar

E-postadressen publiceras inte.