Politik och demokrati 13.2.2018
Kommuntorget
Facebook (13)

Kommunerna tar itu med arbetet mot sexuella trakasserier

Foto: Karl Vihjálmsson.

Foto: Karl Vihjálmsson.

I Raseborg beviljade fullmäktige pengar för ett projekt som ska motarbeta sexuella trakasserier och övergrepp mot barn och unga. I Pargas undertecknade fullmäktigeledamöterna en motion som kräver nolltolerans mot sexuella trakasserier. I Borgå pågår en namninsamling för ett diskrimineringsfritt och jämlikt Borgå. Den världsomfattande kampanjen #metoo har satt spår i kommunerna i Svenskfinland.

Text: Jenni von Frenckell

Under hösten aktiverade den världsomfattande kampanjen #metoo och motsvarigheten #dammenbrister i Svenskfinland diskussionen om sexuella trakasserier och övergrepp. Kampanjerna fick stor synlighet i sociala medier och i nyhetsbevakningen, både på nationell och lokal nivå. Men leder kampanjer av det här slaget till konkreta förändringar och handlingar? Kommuntorget har pratat med kvinnliga politiker på olika håll i Svenskfinland för att höra vad kommunerna gör för att förbättra situationen.

Raseborg satsar på förebyggande arbete

Stadsfullmäktigeledamoten Anki Bender (SFP) upplever att kampanjerna har varit väldigt synliga i Raseborg. Frågan har lyfts fram i lokalmedia och politikerna har fört många diskussioner om ämnet. Bender konstaterar att kommunen bär ett stort ansvar och menar att saken tas på allvar.

– När dammen brast råkade det sig så att vi nästan genast hade ett fullmäktigemöte där vi bland annat behandlade budgeten. Jag är väldigt nöjd för i budgeten ingår nu anslag för att motarbeta sexuella trakasserier och övergrepp mot barn och unga, berättar Bender.

Projekten, som ska genomföras inom dagvården och i skolorna, planeras under våren och genomförs under nästa läsår. Raseborg vill arbeta förebyggande med frågan eftersom väldigt många kommunala beslut påverkar barns och ungas liv.

– Kommunerna har möjlighet att påverka barn och unga och på det sättet jobba för en bättre framtid. En av de stora styrkorna med #dammenbrister var de konkreta berättelserna. Det blev klart vad som är okej och vad som inte är det. Jag är glad att också flera manliga politiker reagerade på kampanjerna och kommenterade dem till exempel på Facebook, säger Bender.

Öronmärkta pengar för skolor på Åland

På Åland startades, som en följd av #metoo och #dammenbrister, en egen lokal kampanj. I december offentliggjordes det åländska uppropet #Ålandockså där drygt 1500 kvinnor kräver ett slut på sexism, kränkningar och övergrepp. Lagtings- och fullmäktigeledamot Ingrid Johansson (lib) ser att kampanjen haft en jättestor inverkan.

– Den åländska kampanjen blev precis som #dammenbrister väldigt speciell, mer privat än yrkeskårernas kampanjer. Berättelserna som kvinnor har delat är hjärtskärande. På Åland känner ju ”alla” varandra så kampanjen berörde verkligen på djupet. Jag blev chockad och överraskad av övergreppens omfattning och grovhet, berättar Johansson.

I Mariehamn har kampanjen bland annat lett till en debatt i lagtinget. Och när fullmäktige träffas igen är fler diskussioner och uppslag att vänta. De facto så började det hända i Mariehamn redan före #Ålandockså-uppropet. I höstas bestämde landskapsregeringen att satsa 75 000 euro per år under fem års tid för arbetet mot sexuella trakasserier i skolorna.

Ingrid Johansson tycker att en del av kommunernas och politikernas ansvar är att ständigt komma ihåg aspekten med sexuella trakasserier.

– I precis alla frågor som politikerna fattar beslut om borde aspekten med sexuella trakasserier finnas med. Dessutom borde alla arbetsplatser, både offentliga och privata, mäta sådana här saker i klart större utsträckning än vad de gör nu, anser Johansson.

Nolltolerans gäller i Pargas

I Pargas har kampanjerna diskuterats bland annat i stadsfullmäktige i december. Fullmäktigeledamot Mia Forssell (Gröna) anser att kampanjerna är betydelsefulla eftersom ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier.

– Vi har haft en motion i fullmäktige, faktiskt på initiativ av en äldre man. Jag räknade visserligen inte namnen men jag är rätt säker på att alla skrev under den. Fullmäktigeledamöterna anser att det i Pargas inte får förekomma sexuella trakasserier, det är nolltolerans som gäller, berättar Forssell.

Motionen i Pargas var ett ställningstagande mot sexuella trakasserier. I motionen konstateras att förändring kräver att attityder förändras. Konkret kan kommunen vara med och påverka bland annat på kommunala arbetsplatser och i skolor.

– Det är viktigt med öppenhet. Vi måste kommunicera att man ska våga säga ifrån. Det gäller sexuella trakasserier men givetvis också andra orättvisor, påminner Forssell.

Medborgarinitiativ för jämlikt och diskrimineringsfritt Borgå

Fullmäktigeledamot Anette Karlsson (SDP) känner väl till kampanjerna mot sexuella trakasserier och har mött dem både på Facebook och i medier. Enligt henne har kampanjerna aktiverat diskussionen om sexuella trakasserier. I Borgå är ett medborgarinitiativ på gång och namninsamlingen pågår som bäst. Hittills har närmare 300 personer undertecknat initiativet.

– Nu råkade det sig så att vi i Borgå, över partigränserna, började jobba aktivt med frågorna redan innan #metoo och #dammenbrister. Medborgarinitiativet fick sin början i augusti i samband med Borgå Pride. Målet med initiativet är att staden ska förbinda sig till att vara diskrimineringsfritt och jämlikt. Jag tror att kampanjerna på sociala medier har ökat folks intresse för att påverka och vilja att skriva under, säger Karlsson.

När namninsamlingen har avslutats ska medborgarinitiativet behandlas i stadens beslutandeorgan. Konceptet för hur man ska jobba vidare med frågan är ännu öppet men åtminstone ska stadens program ses över så att de stöder jämlikhet. En konkret idé är enligt Karlsson att ordna temadagar för alla skolor och att erbjuda infopaket till familjer.

– Om en kommun skulle ta itu med det här kunde materialet eller konceptet kopieras och användas också i andra kommuner. Det är viktigt att fortbilda till exempel lärare, tjänstemän och familjerådgivare. De vuxna måste ha en beredskap att agera ifall de får veta att något olämpligt har hänt. Vi måste våga tala om sexuella trakasserier och jämställdhet redan från tidig ålder, konstaterar Karlsson.

Skolan länk till Larsmobor

I Larsmo har man tagit del av #metoo och #dammenbrister via bland annat Facebook och Instagram och nyhetsinslag i medier. Kommunstyrelsemedlem Pernilla Löfs-Grankulla (KD) berättar att kampanjerna och frågan om sexuella trakasserier har diskuterats bland lokalpolitikerna.

– Visst har vi diskuterat det här både i mindre grupper och också i nämnden för barnomsorg och bildning. Det är många som har uttryckt sin oro över samhället. Det är jättebra att någon äntligen har lyft på locket, att kunskap nu sprids och att det skapas öppna samtal kring det här, säger Löfs-Grankulla.

Samverkan mellan skola och föräldrar är en aspekt som förekommit i diskussionerna. Som en indirekt följd av #dammenbrister kommer till exempel Cronhjelmskolan att uppdatera sin handlingsplan med ett extra tillägg om sexuella trakasserier. Pernilla Löfs-Grankulla hoppas att skolan kommer att fungera som en länk till hemmen.

– Om vi når skolan så når vi nästan hela befolkningen i Larsmo. De flesta här har någon anknytning till skolan. Vi måste jobba tillsammans för att få ett stopp på trakasserier och sakta men säkert få ett bättre samhällsklimat. Ett fall av trakasserier är ett fall för mycket.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här