Politik och demokrati 5.4.2018
Kommuntorget
Facebook (50)

I Borgås regnbågscafé kan alla vara sig själva

Pinja Koivisto beskriver sig som stamkund i caféet. Hon lockade med sin kompis Aino Ojala. Foto: Karl Vilhjálmsson.

Pinja Koivisto beskriver sig som stamkund i caféet. Hon lockade med sin kompis Aino Ojala. Foto: Karl Vilhjálmsson.

För ett drygt år sedan grundades Borgå Regnbågscafé för unga som är intresserade av regnbågsfrågor. Det tvåspråkiga caféet vill erbjuda ungdomarna en trygg plats för umgänge och diskussion. Kommuntorget åkte till Borgå för att prata med ungdomsarbetare och unga om identitet och likabehandling.

Ungdomsarbetare Pirjo Pietikäinen ansvarar för Borgå Regnbågscafé. Verksamheten startade hösten 2016 och är nu en etablerad del av stadens utbud för unga. Caféet grundades för att Borgå ville reagera på ungdomarnas behov.

– Unga mellan 14—22 år som är intresserade av regnbågsfrågor är välkomna till caféet. Regnbågen flaggar för mångfald och caféet riktar sig till unga som funderar på sin könsidentitet eller sexualitet, berättar Pirjo.

Pirjo Pietikäinen och Mila Eriksson. Foto: Karl Vilhjálmsson.

Caféet är Borgå stads satsning på regnbågsunga. Staden erbjuder utrymmen för caféet och på plats finns alltid en ungdomsarbetare. Från och med början av året deltar också en medarbetare från Borgå svenska domkyrkoförsamling. På det sättet vill man garantera att det alltid också finns en svenskspråkig vuxen på plats. Under våren 2018 är caféet öppet ungefär en gång per månad.

I Borgå finns det enligt Pirjo en bra grund för likabehandlingsarbete.

– Borgås tvåspråkiga historia gör att det finns en grundläggande inställning hos invånarna att respektera andra språk och olika bakgrunder.

Ungdomsarbetare Mila Eriksson jobbar med likabehandlingsfrågor. Hon bekräftar att man i Borgå redan länge samarbetat för att förbättra likabehandlingen.

– Vi har en grupp aktiva aktörer i Borgå. Staden samarbetar med tredje sektorn och vi har utvecklat likabehandlingsarbetet tillsammans och skapat fungerande mallar. Årligen ordnas flera evenemang som stärker likabehandling. Vi ordnar till exempel en mångkulturell morsdagsfest och firar veckan mot rasism, berättar Mila.

Trygghet och acceptans

Pirjo berättar att till regnbågscaféet kan man komma för att hänga, dricka kaffe, umgås, prata med andra och träffa andra unga. Som vilket ungdomscafé som helst, med andra ord.

– Men visst kräver regnbågstemat lite extra känslighet av ledarna. De vuxna måste kunna lyssna och uppfatta nyanser för att kunna skapa diskussion och leda verksamheten så att alla unga känner sig trygga här.

Två unga som regelbundet besöker cafét är Pinja Koivisto och Aino Ojala. Pinja kallar sig själv stamkund och har hängt på caféet sedan starten. Hen fick ursprungligen höra om caféet av en av ungdomsarbetarna. Senare bjöd hen med Aino. Ungdomarna gillar caféet och är överens om att det behövs.

– Det är jättebra att caféet finns. Man träffar trevliga typer, ingen dömer någon annan. För många fungerar caféet som en trygg plats där man kan vara sig själv och känna sig accepterad, säger Aino.

– Jag har upplevt att jag inte alltid kan vara mig själv på andra ställen. Visst har jag ett bra kompisgäng men till exempel i skolan kan jag inte vara helt öppen med alla, tillägger Pinja.

Fast det är ett regnbågscafé är all verksamhet självklart inte regnbågsrelaterad. Ungdomarna pratar, spelar, går på bio och har temakvällar. Men på caféet lär man känna andra unga, sådana som man kan lita på. Och då kan samtalen vid behov också handla om svårare ämnen.

– Här kan man fundera på sin egen identitet och öva sig på att prata om sexualitet och könsminoriteter. Många unga har inte pratat om temat hemma och söker bekräftelse här. Caféet och gruppen ska ge styrka och stöd och erbjuda en trygg miljö, säger ungdomsarbetaren Pirjo.

Pirjo är väldigt glad över att Borgå kan erbjuda sina regnbågsunga en egen plats.

– Något liknande borde finnas på alla orter. Ungdomarna är sårbara och behöver stöd. Till exempel forskningsprojektet Den välmående regnbågsungdomen visar att regnbågsunga löper större risk för att bli mobbade och drabbas av till exempel ångest eller psykisk ohälsa.

Hon, han eller hen

Ungdomarna pratar öppet om att de känner att de hör till en minoritet.

– Det har jag känt så länge jag kan minnas. Jag upplever det inte som något negativt att höra till en minoritet. Men ibland har jag upplevt att jag har blivit dåligt behandlad på grund av det och det känns dåligt, berättar Pinja.

 Både Pinja och Aino har upplevt utmaningar som har orsakats av samhällets normativa uppfattningar om kön och sexuell inriktning. Skolutrymmena är ett exempel.

– I skolan finns toaletter och omklädningsrum som innebär att man måste kategorisera sig som antingen flicka eller pojke. Och visst kunde skolan informera lite mer om de här frågorna. Till exempel i hälsokunskapen berättas det om homo, hetero och bi. Utöver det finns liksom inget, säger Aino.

Foto: Karl Vilhjálmsson.

– Också namnet är något som många regnbågsunga har utmaningar med. Det officiella namnet eller ”skolnamnet” är kanske inte alltid det namn som man själv skulle vilja använda, funderar Pinja.

På Borgå Regnbågscafé inleds varje träff med en presentationsrunda. Då väljer man själv vilket namn man vill att används. Ifall man vill berättar man också vilket pronomen man föredrar om sig själv, hon, han eller hen.

Ungdomarna är överens om att man med enkla medel kunde vidga diskussionen om kön. Med små åtgärder kunde man lätt påverka attityder.

– Till exempel i skoluppgifter där det förekommer ett gift par kunde det vara två män som är gifta med varandra, föreslår Pinja.

Små gester och sättet hur man pratar till någon kan ha en stor betydelse. Med respekt och öppenhet mot andra kommer man långt, enligt ungdomarna. Tolerans är också något som de unga fick uppleva i somras då de deltog i Pride-paraden i Helsingfors.

– Vi gjorde egna flaggor och gick med i paraden tillsammans med Ungpride-gänget. Fysiskt var det en kall dag i Helsingfors men stämningen var varm, minns Aino.

Fakta:

  • Hbtiqa+är en förkortning på homo, bi, trans, interkönade, queer och asexuella. Plustecknet kan läggas till för att visa att förkortningen också kan innefatta andra läggningar och identiteter.
  • Med regnbågsunga avses homosexuella, lesbiska, bisexuella, transungdomar, interkönade och queer-unga, samt andra ungdomar som utmanar normer kring kön och sexualitet.
  • Regnbågscaféer för unga riktar sig främst till ungdomar som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter samt ungdomar i regnbågsfamiljer.

Källor:

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här