Politik och demokrati 3.5.2017
Kommuntorget
Facebook (21)

Ålands kommunförbund om kommunstrukturreformen: Svårt att finna sig i tvångsaspekten

Foto: Pixhill.com

Foto: Pixhill.com

Kommunstrukturreformen som landskapsregeringen för fram på Åland underminerar kommunernas beslutanderätt, säger Magnus Sandberg direktör för Ålands Kommunförbund.

I mitten av april kom Ålands landskapsregering med ett meddelande om hur man tänkt sig kommunstrukturreformen på Åland. Enligt meddelandet föreslår landskapsregeringen en kommunstrukturreform där de åländska kommunerna i framtiden är fem till antalet.

Förslaget skiljer sig från det förslag som konsultföretaget PWC lade fram tidigare i år där man förespråkade 4 kommuner.

Att landskapsregeringens förslag nu skiljer sig från PWC:s är, enligt Sandberg, bara ett av problemen med kommunstrukturreformen.

– Ett av grundproblemen är att förslaget avviker från det förslag som tidigare kommunicerades och som baserades på ett för Åländska förhållande stort enkätmaterial, säger Sandberg.

Han ser att det mest kritiska är att kommunernas självbestämmanderätt inte respekteras, utan att landskapsregeringen genom en ny kommunindelningslag och därtill kopplad reviderad kommunstrukturlag, försöker tvinga fram en kommunstrukturreform.

– Ålands kommunförbund har som uppgift att bevaka kommunernas intressen och en av ledstjärnorna är att värna om kommunernas förmåga att besluta om sin egen framtid. Strukturreformen går emot våra utgångspunkter.

Sandberg säger att kommunerna på Åland som bäst håller på att bekanta sig med förslaget och att responsen antagligen kommer vara splittrad. Men förslaget går emot åtminstone en del kommuners vilja.

Sandberg jämför med situationen på fastlandet för ungefär 10 år sedan då många kommuner gick samman.

– Men då skedde sammanslagningarna på frivillig väg. Juridiken i den här kommunstrukturreformen är väldigt oklar. Vad gör man t.ex. om en kommun vägrar verkställa förberedelserna för kommunstrukturreformen? Det vet vi inte, säger Sandberg.

På Ålands kommunförbund anser man frågan om ändrad kommunstruktur inte ska vara en för- eller motfråga. Utgångspunkten borde ligga i den befintliga kommunstrukturen.

– Det är en oerhört djupgående fråga. Om kommunerna själva vill gå samman har vi ingen åsikt om det. Men besluten borde fattas i den ordningen. Nu har vi en kommunstrukturreform där besluten fattas uppifrån och inte nerifrån. Det underminerar kommunernas beslutanderätt, säger Sandberg.

Finns det risk för att kommunerna inte skulle fatta beslut om samgång och att man därför tvingar fram en strukturreform?

– Frågan är felställd. Det är fullmäktige som sitter på ansvaret. De är politiskt valda för att representera invånarna. Det borde inte behöva förklaras att man inte kan gå över huvudet på fullmäktige.

Forcerad tidtabell

Nu har landskapsregeringen som driver reformen bråttom. Avsikten är att de nya kommunerna ska finnas så att man i valet i oktober 2019 väljer in fullmäktige till de nya kommunerna.

– Inte säger jag att det är omöjligt, men då töjer man nog mandatet till det yttersta. Slutsatsen man drar av en så forcerad tidtabell är att man vill undvika att kommunstrukturreformen blir en valfråga, säger Sandberg.

Såhär ser förslaget till ny kommunstruktur ut:
Nordvästra Åland (Eckerö, Finström, Hammarland, Geta, Saltvik, Sund, och Vårdö)
Sydöstra Åland (Jomala, Lemland, Lumparland, *Bussö och Ängö)
Mariehamn (*Järsö och Nåtö)
Norra skärgården (Brändö och Kumlinge) Södra skärgården (Föglö, Kökar och Sottunga)
*Landskapsregeringen föreslår att de områden som i den nya kommunindelningen geografiskt naturligt hör samman med andra kommuner (Ängö, Bussö, Järsö, Nåtö, Granholm, Slättholm) överförs till nya kommuner.
Åland har i dagsläget  16 kommuner och över 29 000 invånare.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här