Patienter om vårdreformen: Viktigt att vi får behålla kvaliteten på vården

Korta avstånd, bekant vårdpersonal och en hög kvalitet på vården. De krav som småbarnsmammorna Kajsa Myrevik och Mirella Enlund har på sjukvården kan också uttryckas såhär: Efter vårdreformen ska servicen fungera lika bra som idag.

Familjerna Myrevik och Enlund i Larsmo har långvariga relationer till hälso- och sjukvården. Båda familjerna har barn med typ-1-diabetes. Femåriga Hugo Myrevik insjuknade när han var lite över ett år, sjuåriga Alicia Enlund när hon var 2 år.

– När man får diagnosen och världen rämnar är det jätteviktigt att hjälpen finns nära, säger de två mammorna.

Dagen efter Alicia fått sin diagnos, fick familjen träffa diabetesskötaren.

– ”Jag kommer att ta hand om er”, lovade hon när hon tittade in till oss på sjukhusets barnavdelning. Det kändes helt fantastiskt där och då, minns Mirella Enlund.

Kajsa Myrevik delar hennes erfarenheter.

– Vi går på regelbundna kontroller med Hugo och för oss är det jätteskönt att få komma till ett bekant ställe där vårdpersonalen känner oss och vi känner dem. Vi får allt vi behöver på samma ställe. Det gör allt så mycket enklare, inte minst för Hugo, säger Kajsa Myrevik.

– När det gäller diabetes fungerar samarbetet mellan myndigheterna jättebra och det är jag som förälder oerhört tacksam för. När Alicia började på dagis såg diabetesskötaren till att personalen fick relevant information om typ-1-diabetes. Samma sak hände när Alicia började skolan, säger Mirella Enlund.

Vill tro att vården blir bättre

Båda mammorna säger att det är svårt att förstå vad social- och hälsovårdsreformen kommer att innebära i praktiken för dem och deras barn.

– Jag hänger inte längre med i svängarna, trots att jag är politices magister, skrattar Mirella Enlund. Vi som har långtidssjuka barn har fullt upp med att få vår vardag att fungera. Så därför hoppas jag att de som har makt att styra kämpar för att reformen blir bra också för oss. Och jag vill ju tro att vården ska bli bättre, att reformen utmynnar i något positivt.

Social- och hälsovårdsreformen ångar på. Liksom tidigare reformförsök kantas också denna av oro och kritik. Samtidigt är de flesta eniga om att ojämlikheter inom vården måste åtgärdas. Men hur skapa något nytt utan att rasera fungerande modeller? Och vad handlar kritiken om? Kommuntorget låter bland annat patienter, stadsdirektörer och vårddirektörer komma till tals inför riksdagens behandling av reformen, som inleds den 8 december.

För föräldralediga Kajsa Myrevik – som själv jobbar inom vården – är kvaliteten på vården viktigast. Att vårdansvaret överförs från kommuner eller samkommuner till en ny huvudman – ett välfärdsområde – spelar en underordnad roll.

– Det viktiga är att kvaliteten på vården inte försämras. Och så hoppas jag förstås att diabetesvården prioriteras. Att satsa på god vård i ett tidigt skede för den här patientgruppen är kostnadseffektivt på sikt, säger hon.

Det är också viktigt att den bekanta vårdpersonalen finns kvar efter det att social- och hälsovårdsreformen trätt i kraft.

– Vi vill inte vara tvungna att berätta vår historia för nya människor gång på gång, säger mammorna.

Är ni oroliga över vad reformen ska föra med sig?

– Nej, inte är vi oroliga eller rädda. Vi hoppas att nivån på den service och de hjälpmedel vi har tillgång till idag inte dras ner. Det stöd vi får i dag är till stor hjälp för oss.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2020. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.