Invandringsarbetet i Jakobstad med omnejd satsar på samarbete och nätverk

Eva-Maria Emet, integrationskoordinator på Jakobstadsnejdens integrationsenhet är en av föreläsarna på de Finlandssvenska integrationsdagarna.
Eva-Maria Emet, integrationskoordinator på Jakobstadsnejdens integrationsenhet är en av föreläsarna på de Finlandssvenska integrationsdagarna.
6.6.2016

Invandringsarbetet i Jakobstad med omnejd har effektiverats tack vare en ny organisationsmodell, nya samarbetsavtal och fler strukturerade nätverk för både myndigheter och frivilligarbetare.

– För ett och ett halvt år sedan ställdes frågan hur vi ska organisera verksamheten i väntan på att eller ifall att en vård- och regionförvaltningsreform, där invandrararbetet inte längre hör till det sociala området, träder i kraft. Jag tilltalades mest av tanken att skapa en fristående enhet som inte hör till en specifik sektor, eftersom integrationsarbetet genomsyrar alla sektioner. Samarbete är a och o, säger integrationskoordinator Eva-Maria Emet som jobbat med frågan i två år.

Den aktuella processen är en fortsättning på ett samarbete mellan kommunerna Jakobstad, Larsmo, Kronoby, Nykarleby och Pedersöre som inleddes 2010. Målet är att skapa en helhetsfokus på invandring och integration.

– Behoven är olika men kommunerna drar ändå nytta av att ha ett gemensamt mål, en gemensam plan och liknande sätt att förverkliga den. Jämlik service är viktig i en trakt där kommunerna liknar varandra, säger Emet.
När hon bekantat sig med andra regioner har hon insett att samarbete inte är någon självklarhet.

Vi ska inte integrera folk till socialen utan till samhället.

– Det finns orter som inte alls vill befatta sig med invandring eller samarbete kring integration, och så finns det större orter som Helsingfors och Vanda där andelen nyfinländare och asylsökande är så stor att systemen måste se annorlunda ut.

Krävde tydlig markering

Enligt lagen om främjande av integration som trädde i kraft 2010 är kommuner förpliktigade att erbjuda service till alla invandrare oavsett bakgrund.
Emet nämner tre viktiga saker för att det här ska fungera: Organisationsmodellen ska stöda verksamheten, utrymmena vara funktionella och innehållet, det vill säga verksamheten, samlad.

– Att min titel 2014 ändrades från flyktingkoordinator till integrationskoordinator var en viktig markering. Likaså att verksamheten från och med i år är en fristående enhet, Jakobstadsnejdens integrationsenhet, som lyder direkt under stadskansliet.
Enligt Emet finns det inget som säger att invandrararbetet bäst ordnar under social- och hälsovården, även om den är en central samarbetspartner.

I dag måste klienterna ta sig förbi en vaktmästare och låsta dörrar. Målet är att skapa en lågtröskelinstans med ingång direkt från gatan där man kan fråga om allt från förnyat uppehållstillstånd, språkkurser, arbete, vuxenutbildning, dagvård och andra sociala frågor.

– Vi ska inte integrera folk till socialen utan till samhället. I Jakobstadsnejden finns 350 flyktingar och 2300 invandrare med annan bakgrund. Det kan kännas främmande för en person som flyttat hit som del av arbetskraftinvandringen att uppsöka socialen.

Synkroniserar och skapar nya nätverk

Jakobstadsnejdens modell för integration bygger mycket på nätverksarbete. Något som, enligt Emet, misslyckats på många håll.

– Det krävs att någon sammankallar, koordinerar och skriver PM för att det ska fungera. Det ingår nu i mitt arbete, säger Emet som betonar behovet av en ständig dialog: Vem gör vad, vad är på gång och vad händer senare i integrationsprocessen?

– I dag kan exempelvis lärare tvingas axla rollen som psykologer eller blankettifyllare. Framöver kan alla hänvisa till oss, och vi hjälper eller slussar klienten vidare. Vi samarbetar även med frivilliga och organisationer inom tredje sektorn.

Emet nämner även det interna samarbetet mellan kommunerna och sektorerna inom varje kommun.

– Alla behöver inte uppfinna hjulet på nytt.

Ny servicepunkt öppnar i år

I dag arbetar åtta person på integrationsenheten, från och med hösten nio. Förhoppningen är att en ny service- och rådgivningspunkt ska öppna ännu i år, i anslutning till Stadshuset i Jakobstad och samma lokal där Emet nu verkar.

– Vår personal har erfarenhet och kompetens och förblir i stort sett den samma. Vissa klienter behöver träffa en socialarbetare och de tjänsterna köper vi av Social- och hälsovårdsverket. Det ger möjlighet till effektiv användning av personalen, eftersom arbetsmängden kopplad till integrationen kan variera.

Emet talar om ett paradigmskifte: från synen på flyktingar och invandrare som ”socialens kunder”, till kommuninvånare med lika rätt till service och handledning. Profilen ska förnyas och tillgängligheten bokstavligen förbättras.

– I dag måste klienterna ta sig förbi en vaktmästare och låsta dörrar. Målet är att skapa en lågtröskelinstans med ingång direkt från gatan där man kan fråga om allt från förnyat uppehållstillstånd, språkkurser, arbete, vuxenutbildning, dagvård och andra sociala frågor.

 

Uppskattat samarbete

  • Modellen bygger på ett samarbetsavtal mellan Jakobstad, Larsmo, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby.
  • Jakobstads enhet startade i april 2014.
  • Nätverksarbetet är centralt och sträcker sig över flera sektorer. Där diskuterar man klientfrågor över yrkesgränserna.
  • I år öppnar en ny servicepunkt i Jakobstad som betjänar alla invandrare i regionen oberoende av bakgrund. Driftskostnaderna fördelas på kommunerna utifrån den procentuella andelen

 

Läs också: Så ordnar kommunerna den svenskspråkiga integrationen 

Läs också: De vill börja jobba – snabbt!

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här