Mats Brandt i Torgpodden: Valfriheten är en positiv kraft om den tyglas

Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt disputerar på fredag vid Vasa universitet. Foto: Dan Lolax
Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt disputerar på fredag vid Vasa universitet. Foto: Dan Lolax
10.6.2019

Valfriheten kan göra vårdsystemet dynamisk och vara ett komplement till den offentliga vården, säger Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt.

 

I Sverige har man satsat ordentligt på att informera om valfriheten inom vården, men där finns också en obligatorisk valfrihet, omgett av ett robust system. Patienten ska veta vad den väljer. I Finland, där valfriheten är koncentrerad till servicesedlar, är man inte lika långt hunnen. Det säger Mats Brandt, stadsdirektör i Nykarleby, i senaste avsnittet av Torgpodden.

På fredag 14.6 disputerar Brandt vid Vasa universitet med avhandlingen ”Valfrihet inom social- och hälsovården. Myndigheters syn på valfrihetens inverkan i Finland och Sverige ur olika strategiska synvinklar”

Enkätsvar som grund

I avhandlingen beskrivs hurdan valfriheten är inom social- och hälsovården med hjälp av en litteraturöversikt och empiriska analyser som bygger på en enkät som genomfördes våren 2017.

Undersökningen fokuserar på konsekvenserna av att man inför en valfrihet inom social- och hälsovården enligt en pengar följer kunden-modell. Enkätundersökningen innehåller över 50 frågor och svarspåståenden som berör olika aspekter på valfrihet.

Forskningsmaterialet består av 178 webbenkätsvar från ledande tjänstemän som arbetar vid kommuner, samarbetsområden, sjukvårdsdistrikt eller landsting som tillhandahåller social- och hälsovård i Finland eller Sverige.

Varierande verklighet

Åren 2012–2014 arbetade Brandt på Finansdepartementet i Sverige med att analysera privat produktion av vård som finansierats med offentliga medel. Det arbetet ligger som grund för avhandlingen.

När Brandt var i Sverige gick debatten om vinster inom välfärden het. Det har den också gjort i Finland och Brandt säger att debatten är välkommen och angelägen. I bästa fall kan den reparera ett skadat förtroende för det offentliga.

Debatten dras trots allt med tendenser till överslag.

– Verkligheten är inte svartvit utan varierande, säger Brandt.

Valfriheten förbättrar kvaliteten

Hans avhandling ställer frågan om hur myndigheterna ska styra social- och hälsovården i en sådan varierande verklighet.

Det som tjänstemän i Sverige och Finland har gemensamt är uppfattningen att valfriheten ökar individens självbestämmande och förbättrar vårdens kvalitet.

Är den uppfattningen motiverad?

– Erfarenheter från annat håll visar att när servicebrukarna blivit vana med att bestämma så vill de inte bli av med det.

I Brandts avhandling ses valfriheten inom vården som något som kompletterar den offentliga vården, inget som ersätter den. Valfriheten kan skapa rörlighet och dynamik i systemet, säger Brandt.

– Det är en positiv kraft men den ska inte släppas okontrollerad.

Bland de långsiktiga effekterna kan nämnas att myndigheternas strategier allt tydligare lägger fokus på servicebrukaren, att det uppstår en marknad och flerproducentmiljö som producerar servicen, samt att variationen av tjänster ökar.

Lyssna på Torgpodden här