Övriga artiklar 1.2.2018

Barnskyddets situation har försämrats

Situationen inom barnskyddet i Finland har blivit sämre, visar en enkät som Kommunförbundet har gjort.

– Resurs-och personalbristen inom barnskyddet väcker oro. Jämfört med motsvarande enkät för fem år sedan har situationen försämrats, säger Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Omkring en tredjedel av de organisationer som tillhandahåller barnskydd bedömer att de ofta placerar barn utanför hemmet därför att det av någon anledning inte gått att ordna mentalvårdstjänster för barn. Närmare hälften av finländarna bor i kommuner där detta är fallet.

– Sammanlagt 13 procent av de tillfrågade bedömde att barn som behöver mentalvårdstjänster oftast blir helt utan, säger Puustinen-Korhonen.

Närmare hälften (49 procent)  bedömde att det finns tillgängliga mentalvårdstjänster, men att processen är svår och tidskrävande. Den dåliga tillgången på mentalvårdstjänster för barn lyftes också fram i den motsvarande enkäten för fem år sedan.

Enligt enkäten köps barnskyddstjänster nuförtiden betydligt oftare av privata tjänsteproducenter än för fem år sedan.

–  Köp av hälso- och sjukvårdstjänster, särskilt läkartjänster har ökat betydligt. År 2012 köpte sammanlagt 18 procent av dem som tillhandhöll barnskyddstjänster läkartjänster, och nu är motsvarande siffra 42 procent, säger Aila Puustinen-Korhonen.

Köpta tjänster är en möjlighet för små kommuner att erbjuda tjänster. Även brister i personalresurserna har gått att avhjälpa med köptjänster.

– Oroväckande är däremot de situationer där kommunerna har svårt att köpa privata tjänster för krävande klienter, säger Puustinen-Korhonen, som påpekar att köptjänster oftast är dyra.

I framtiden vore det viktigt att de privata producenterna av barnskyddstjänster har klara och tydliga kvalitetskriterier och att konkurrensutsättningen sköts på central nivå, säger Puustinen-Korhonen.

Svårare vikariatsituation efter lagändring

I Kommunförbundets enkät utreddes också i vilken mån de tillgängliga resurserna inom barnskyddet och personalresurserna räcker till. Svaret bland de tillfrågade är entydigt: Det är svårt att ordna vikarier för socialarbetarna.

Totalt 43 procent av de aktörer som tillhandahåller barnskyddstjänster uppskattade att de för tillfället helt saknar nödvändiga vikarieresurser eller att resurserna är otillräckliga. I de öppna svaren i enkäten kommer det fram att personalbristen leder till att barnskyddet och skötseln av myndighetsuppgifterna försvagas.

– Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården medförde striktare behörighetsvillkor för vikarier, vilket har försvårat situationen. De tillfrågade ser det som problematiskt att yrkesgrupper som tidigare arbetat inom barnskyddet inte längre kan anställas som vikarier, säger ledande juristen Sami Uotinen vid Kommunförbundet.

Lagändringen trädde i kraft i mars 2016.

– Det råder en brist på socialarbetare och den kan man avhjälpa genom att öka antalet nybörjarplatser, säger Uotinen.

Antalet nybörjarplatser är 250 per år.

– Gallringen till utbildningen är hård. I Helsingfors antas 6 procent av de sökande, i Åbo 6 procent.

Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna är oroade över de skärpta behörighetsvillkor som lagen medfört.

Barnskyddstjänsterna i vårdreformen

I Kommunförbundets enkät fick de tillfrågade också ge synpunkter på vård- och landskapsreformen. Av svaren att döma råder det osäkerhet om hur barnskyddet ska ordnas efter reformen.

– Tillräckliga resurser måste tryggas i reformen, så att fungerande strukturer för ett mångprofessionellt teamarbete kan byggas upp. Vård- och landskapsreformen ger möjlighet till att göra barnskyddet mindre sårbart och stärka kompetensen på området, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.

– Vård- och landskapsreformen ger också tillfälle till att fundera ut modeller för hur man i alla landskap kan stärka mentalvårdstjänsterna på basnivå, såsom uppfostrings- och familjerådgivningstjänsterna, så att det är lätt att få tillgång till tidigt stöd för barnets uppväxt och utveckling samt föräldraskap, säger Tainio.

Såhär gjordes enkäten

Kommunenkäten om barnskyddet, som Finlands Kommunförbund genomförde i slutet av 2017, gjordes nu för andra gången. En motsvarande enkät genomfördes för fem år sedan. Enkäten besvarades av 92,3 procent av alla aktörer som tillhandahåller barnskydd i Finland. Aktörerna representerar 278 kommuner. Enkäten täckte 96 procent av befolkningen.

I kommunenkäten om barnskyddet har det bland annat kartlagts hur myndigheternas informationsutbyte och samarbete fungerar, tillgången till tjänster, barnskyddets resurser och belastande faktorer i arbetet samt kommunernas syn på vårdreformen ur barnskyddets perspektiv. De som besvarade enkäten bedömde också hur man nuförtiden utreder misstankar om misshandel av och sexualbrott mot barn.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här