”Yrkesutbildningen får stå för oskäligt mycket”

Foto: Heli Sorjonen.
Foto: Heli Sorjonen.
19.8.2016

Yrkesutbildningen får bära en för stor del av spartalkot i att få Finland på fötter. Det anser flera ledare för yrkesutbildningar runtom i Svenskfinland. – Universiteten gnäller över sina i storleksklass 3 procent, men yrkesutbildningen får se sin budget beskuren med 13 procent på ett år, säger Maarit Kallio-Savela, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Om drygt ett år, från och med början av 2018, ska den stora reformen av yrkesutbildningen träda i kraft. Medan nedskärningarna som riktas mot universiteten väckt mycket rabalder har det varit tyst yrkesutbildningen, som drabbas i ännu högre grad.

Terhi Päivärinta, Kommunförbundets direktör för undervisning och kultur.

– ­Vi tycker att alla utbildningsanordnare ska behandlas likvärdigt, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur vid Kommunförbundet och fortsätter:

– Vi ser möjligheter i reformen men också många hotbilder.

 

Tågordningen ändå är fel.

– Först ska man ta till sparåtgärder, därefter träder reformen i kraft. Det sker i fel ordning, säger Päivärinta.

Tidtabellen för reformen är stram och mycket av arbetet återstår ännu.

– Det som är mest bekymmersamt är att reformen framskrider trögt och i utkasten till lagförslag framgår att ministeriet försöker få till stånd en kraftig styrning ovanifrån. Man försöker styra med en alltför detaljerad lagstiftning, säger Päivärinta.

Regeringen har beslutat att 190 miljoner ska skäras bort från yrkesutbildningen nästa år. Samtidigt sänks enhetsprisen per elev. Jämfört med ifjol är sänkningen 110 euro, och 700 euro jämfört med 2013.

 

kallima–Universiteten gnäller över att regeringen stryper finansieringen med i storleksklass 3 procent, men yrkesutbildningen får se sin budget beskuren med 13 procent på ett år, säger Maarit Kallio-Savela, sakkunnig på yrkesutbildning vid Kommunförbundet.


”Utbudet på svenska hotar minska”

Flera chefer för yrkesutbildningsanordnare i Svenskfinland  som Kommuntorget pratat med känner en oro inför framtiden. Många av dem har nyligen genomgått flera samarbetsförhandlingar och har tvingats slimma sitt utbud.

– För oss betyder det ett bortfall på 2 miljoner under åren 2016-2017 i ett läge där vi redan har fyra samarbetsförhandlingar bakom oss. Tillgängligheten och utbudet på svenska äventyras. På svenska kanske man har bara ett fåtal yrken att välja mellan medan utbudet på finska är betydligt större, säger Ulrika Karp, direktör för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Hon frågar sig också vad som hände med regeringens så kallade normtalko, då byråkratin nu tvärtom bara ökar, anser Karp.

­–  Om inget radikalt sker, finns det en risk för att ytterligare yrkesutbildningar på svenska kommer att försvinna. Till exempel laborant-, process- och båtutbildningarna har redan skurits bort, klädsömmarutbildningen står näst i tur. Det här är en fråga om jämställdhet, de finlandssvenska unga har inte samma möjligheter som de finskspråkiga. Det är hemskt att ingen tycks bry sig om yrkesutbildningen på andra stadiet i detta land, säger Rabbe Ede, direktör för Optima.

”Saknas nationell vision”

Och det är ingen liten grupp vi talar om. Reformen berör hälften av åldersgruppen av de som får avgångsbetyg från grundskolan. Sammanlagt studerar ca 300 000 personer yrkesutbildning i någon form.

Kommunförbundet anser att det saknas en nationell vision för utbildningspolitiken, varför det blir alltför mycket fokus på detaljer, och framhåller att riksdagen borde reserveras tillräckliga resurser för följande grupper:

  • De som gått ut grundskolan, och som inte har andra stadiets examen.
  • Fortbildning  för att upprätthålla yrkesskickligheten för personer i arbetslivet
  • Arbetskraftsutbildning, arbetslösa, i synnerhet långtidsarbetslösa

 

IMG_1597
Rabbe Ede, Sari Gustafsson och Johan Söderberg.

–  De borde behandlas enskilt istället för en helhet. I synnerhet de vuxnas behov hamnar lätt

i skymundan, säger Maarit Kallio-Savela.

Sari Gustafsson, rektor vid Porvoo International College anser att en alltför detaljstyrd lagstiftning inte lämnar utrymme för yrkesutbildarnas egen kreativitet.

 

– Vi har redan en läroplan som är jättebindande. Det verkar som att de inte litar på oss med en så kraftig detaljstyrning.

Hur reformen utfaller är ännu oklart. Åsa Stenbacka, rektor för Vasa yrkesinstitut anser att det försvårar planeringen.

– Vad kvar i framtiden då man hela tiden tvingas skära ner?

Det finns också en oro för att nivån blir sämre.

– Mycket har överförts till självstudier och eleverna kan betydligt mindre än förut, säger Johan Söderberg, direktör för yrkesskolan Inveon.

Utbildningscheferna efterlyser också en bredare diskussion om synen på lärandet och yrkeslärarutbildningen. Utbildningen på svenska ordnas på universitetsnivå medan på finskt håll i yrkeshögskolor.

– Den svenska lärarutbildningen ser väldigt annorlunda ut jämfört med den finska. Här borde ske en förändring, säger Rabbe Ede.

Han frågar sig också varför man skär lika mycket överallt trots stora skillnader mellan anordnarna runtom i landet.

– Utbildningen ser väldigt olika ut, ändå ska det skäras lika mycket av alla oavsett storlek, resultat och olika behov i olika regioner. Jag tycker det är att ta en genväg. Tidtabellen är också för snabb för att vi ska hinna anpassa oss.

 

Målsättningen med reformen:

  • En reform där man sammanför den grundläggande yrkesutbildningen för unga och vuxenutbildningen till en helhet där alla står under undervisnings och kulturministeriet
  • Förnyar lagstiftningen för både verksamheten och finansieringen, så att den blir enhetligare
  • Utbildningsanordnaren får ett anordnartillstånd, till skillnad för separata för vuxenutbildningen och de unga som tidigare.
  • Förnya strukturerna och processerna kring anordnandet, t.ex att de sporras till frivilliga fusioner
  • Examensreform inom yrkesutbildningen
  • Nya läroavtal och lärandet i arbete ska göras mer lockande.

 

Fakta:

  • Kommunen står för 63 procent av finansieringen av andra stadiets utbildning, staten 37 procent
  • Kommunerna ansvarar i huvudsak för anordnandet, 80 procent, av yrkesutbildningen själva eller genom samkommuner.
  • Av de privata anordnarna är över 30 procent kommunalt ägda.

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här