Rapport om intressekonflikt i kommunerna problematisk

Avståndet mellan invånare och beslutsfattare ökar i framtiden. Foto: Tony Hagerlund
Avståndet mellan invånare och beslutsfattare ökar i framtiden. Foto: Tony Hagerlund
4.10.2016

Enligt en färsk undersökning ökar kommunens kostnader om man väljer kommunalt anställda från den egna kommunen till fullmäktige. Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom ser flera problem med hur forskningen genomförts. – Demokratiperspektivet saknas.

Undersökningen, som gjorts av statens ekonomiska forskningscentral VATT visar att den kommunalt anställda endast bidrar till att höja kostnaderna inom den egna sektorn. Med andra ord ökar vårdkostnaderna om andelen kommunalt anställd vårdpersonal ökar, medan övriga utgifter inte påverkas. I medeltal ökar kostnaderna med en procent per invald kommunalt anställd förtroendevald. Enligt forskarna bakom rapporten kan det uppstå jävsproblem när de kommunalt anställda tar beslut som berör deras egna arbetsplatser.

Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom är fundersam över vilket ändamål och perspektiv man avsett forskningen för.

– Intressant resultat, men so what? Det kunde gälla vilken grupp som helst. Varför har man bara undersökt kommunen, vilken inverkan har andra yrken på kostnaderna? frågar hon sig.

Pekola-Sjöblom påpekar att forskningen gjorts ur ett företagsekonomiskt perspektiv och närmast medför en vetenskaplig och statistisk analys. Hon tycker det är synd att den är enbart på engelska eftersom ämnet är så komplicerat men relevant för diskussionen i Finland.

– Demokratiperspektivet saknas, kommunen fungerar inte som ett företag. Dessutom kan sammansättningen i kommunfullmäktige variera väldigt mycket från kommun till kommun liksom den ekonomiska situationen. Jag saknar kommentarer av kommun- eller valforskare. I rapporten hänvisar knappt alls till någon finsk undersökning.

I rapporten talas det om att de kommunalt anställda i medeltal utgjorde 26 procent av fullmäktigeledamöterna under de fem senaste fullmäktigeperioderna.

– Men att jobba inom kommunsektorn och att jobba för den egna kommunen är två skilda saker. Enligt våra uppgifter jobbar 22 procent av fullmäktigeledamöterna inom kommunsektorn, däremot jobbar 11 procent i den egna kommunen. Andelen har varit stabil en längre tid.

Pekola-Sjöblom påpekar att nästan hälften av fullmäktigeledamöterna anställts av den privata sektorn.

Pekola-Sjöblom frågar sig också om man beaktat att Statistikcentralen inte räknar med studenter och pensionärer också kan vara beslutsfattare, utan endast beaktar dem som är i arbetslivet. Kommunförbundet räknar däremot med alla beslutfattare.

Gruppen ”kommunalt anställd” är väldigt heterogen. Den representerar många olika yrkesgrupper, utbildningar och positioner. Drar man hemåt gynnas ju kommuninvånare i slutändan, framhäver Pekola-Sjöblom.

”Det här är demokrati”

Eftersom kommunfullmäktige ska representera folket kan man inte välja bort någon bara för att den är kommunalt anställd (red.anm: förutom en del högre tjänstemän), menar Pekola-Sjöblom.

– Det är partierna som tillsatt kandidaterna. Det är kommuninvånaren som väljer, röstar den då fel? Det är till förmån att man känner till kommunverksamheten och kan argumentera mot förvaltningen.

Pekola-Sjöblom befarar också att det påverkar jämställdheten om börjar begränsa rätten för kommunalt anställda att delta i beslutsfattandet. Det här eftersom en stor del av de kommunalt anställda är kvinnor.

Kommunförbundets jurist Ida Sulin säger å sin sida att det mycket väl kan vara så att alla förtroendevalda drar hemåt, men det gäller knappast bara för de som anställts av kommunen.

– Gränsen är fin mellan bindningar, intressen, jäv och valbarhetsproblem och de ska tas på allvar. Men det får heller inte gå så att förtroendevalda inte får ha åsikter och bakgrundsstöd.

Om det till exempel sitter pälsfarmare i fullmäktige så är det väl mer troligt att kommunen satsar medel på pälsnäringen, menar Sulin.

– Tanken är väl ändå att fullmäktigeledamöter och andra förtroendevalda ska representera områden inom kommunens verksamhet och faktiskt ha åsikter som påverkar arbetet. Alla förtroendevalda kan ju inte vara neutrala, då skulle det inte bli någon ”input” i fullmäktiges arbete.

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här