Vad har hänt med jämställdheten i Svenskfinland?

8.3.2019

Vad sker med jämställheten i kommunerna? På tre år har antalet kvinnliga fullmäktigeordförande halverats i Svenskfinland, visar Kommuntorgets kartläggning.

Kommuntorget  kartlade könsfördelningen på de kommunala topposterna inför kvinnodagen 2016. Då hade Svenskfinland 21 kvinnliga fullmäktigeordförande. Årets kartläggning visar en stor tillbakagång för kvinnorna. På tre år har antalet kvinnliga kommunfullmäktigeordförande i de svenska och tvåspråkiga kommunerna nästan halverats;  från 21 kvinnliga fullmäktigeordförande 2016 (43%) till 11 (22 %) 2019.

2016 hade Svenskfinland 14 (29 %) kvinnliga kommun- eller stadsstyrelseordförande, 2019 har antalet minskat till tolv (24 %).

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Antalet kommuner med enbart män på topposterna i fullmäktige och styrelsen har ökat med nästan det dubbla. 2016 fanns det 14 kommuner i Svenskfinland med manliga ordförande i både fullmäktige och styrelse. 2019 har antalet vuxit till 27.

Mer jämställt på nationell nivå

På nationell nivå är andelen kvinnliga fullmäktigeordförande i Finland idag 39 procent och kvinnliga styrelseordförande 31 procent. Sifforna är från 2017 det vill säga efter kommunalvalet som hölls den 9 april 2017.

Könsfördelningen är jämnare i stora kommuner än i små. Majoriteten (67 procent) av Finlands kommuner med fler än 100 000 invånare har idag en kvinnlig fullmäktigeordförande, medan endast en tredjedel av kommunerna med färre än 10 000 invånare har en kvinna som fullmäktigeordförande.

– Kommunerna i Svenskfinland är små. Kommunstorleken är en förklaring till varför kvinnorna i Svenskfinland har färre ordförandeposter än genomsnittet, tippar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

På nationell nivå var kommunalvalet 2017 överlag en seger för kvinnorna. Kvinnornas andel av ordförandeposterna i fullmäktige ökade med 11 procent. Antalet kvinnliga fullmäktigeordförande har ökat  vid varje val sedan 1993. Då  var endast 11 procent av ordförandena kvinna.

En tredje del av de stora kommunerna har idag en kvinnlig styrelseordförande, medan siffran för kommuner med färre än 2 000 invånare är så pass liten som 9 procent.

I 21 av Svenskfinlands 49 kommuner (43%) är fördelningen mellan kvinnor och män på de politiska topposterna i balans. I de här kommunerna är båda könen representerade i den politiska toppen. För två år sedan var antalet kommuner i Svenskfinland med jämn könsfördelning på topposterna 33 stycken (67 % av kommunerna).

Geta på Åland är den enda kommunen i Svenskfinland där både fullmäktiges och kommunstyrelsens ordförande är kvinnor. Gun-Britt Lyngander är ordförande i fullmäktige och Camilla Andersson i kommunstyrelsen.

För tre år sedan hade Geta sällskap av Lappträsk som då var den enda fastlandskommunen med en kvinnlig ordförande i både fullmäktige och styrelse. I dagens Lappträsk innehas de två ledande förtroendeposterna av män.

Jämställdhet i Europa

Kommunernas euroepeiska takorganisation CEMR konstaterar i en färsk rapport att demokratin i Europa behöver fler kvinnor i politiken. Med nuvarande utvecklingstakt kommer det enligt CEMR att ta 107 år innan vi har uppnått jämställdhet.

I dag är 31 procent av  fullmäktigemedlemmarna i Europa kvinnor, för tio år sedan var andelen 27 procent.

Island har största andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter, 47 procent. Sverige kommer på en andra plats (43 %) följt av Ukraina (42 %), Belgien (39 %) och Finland (39%).

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här