Undersökning inför valet: Sannfinländarna har inte vunnit över svenskspråkiga väljare
Men frågan är om deltagarna i Magmas undersökning vågat vara ärliga i sina svar om Sannfinländarna.
Sannfinländarnas flört med svenskspråkiga väljare verkar inte ha burit frukt.
Enligt Magmas opinionsundersökning inför söndagens kommunalval har Sannfinländarna ett stöd på 3 procent bland den svenskspråkiga befolkningen. Jämfört med riksdagsvalet 2019 noteras ingen ändring.
Däremot är stödet för SFP fortsatt stabilt. Hela 71 procent anger att de kommer att rösta på SFP i kommunalvalet. I Magmas opinionsundersökning stöds De Gröna och SDP av 6 procent av väljarna och Samlingspartiet av 5 procent.
– Språket är kärnan i SFP:s väljarkår, konstaterade akademiforskare Kim Strandberg när Magmas undersökning presenterades på onsdagen.
Även om det bland svenskspråkiga väljare finns sannfinländska åsikter så kan språkfrågan inte ignoreras, även om Sannfinländarna försökt tona ner den och istället fokusera på till exempel invandrarfrågan.
Strandberg slängde trots allt in en brasklapp. Det sannfinländska stödet kan vara underrepresenterat, som det ofta är när det handlar om populistiska partier.
Mikko Majander, samhällsanalytiker på Magma, höll med.
– Bland svenskspråkiga är tröskeln för att säga att man tänker rösta på Sannfinländarna om möjligt ännu högre.
Bland de som tänker rösta på SFP är SDP och De gröna mer lockande alternativ än till exempel Samlingspartiet. 20 procent av SFP:s anhängare kunde tänka sig att rösta på SDP medan siffran för De gröna är 19 procent.
De Gröna har potential att locka fler svenskspråkiga väljare framförallt i Helsingforsregionen och Åbo.
Att dessa partier är tydligare alternativ för SFP:s väljare än Samlingspartiet tyder på att De grönas och SDP:s identitetspolitik ligger närmare de svenskspråkiga än vad Samlingspartiets gör, säger Majander.
Stödet för SFP är starkare ju högre upp man kommer i åldersgrupperna. Bland 18–24 åringar uppger 54 procent att de röstar på SFP. Bland 65-plussarna har partiet ett stöd på 82 procent. Under 35-åringar röstar oftare på andra partier än SFP – främst De Gröna, Kristdemokraterna, Vänsterförbundet och Samlingspartiet.
Kristdemokraterna är starka i några österbottniska kommuner, så som Larsmo och Pedersöre.
En klar majoritet av deltagarna i Magmas undersökning svarar att det är lokala frågor som spelar roll i kommunalvalet. Tankesmedjan ställde dock en fråga om huruvida social- och hälsovårdsreformen kommer att förbättra vården i hemkommunen. Enbart 9 procent tror att så kommer att ske, medan 17 procent inte tror att vården blir bättre. Hela 29 procent kan inte svara på frågan.
Sylvia Bjon, journalist och politisk kommentator på HBL, analyserade att det sannolikt är Helsingfors motstånd till vårdreformen som syns i de siffrorna.
– Det visar att Helsingfors är en egen region.
Enligt undersökningen har coronapandemin ingen större betydelse för valdeltagandet. Hela 89 procent säger att de tänker rösta i kommunalvalet.
– Siffrorna förutspår ett gott valdeltagande, trots att opinionsundersökningar ofta överskattar valdetagandet, säger samhällsanalytiker Kaisa Kepsu i ett pressmeddelande.
Strandberg hade under onsdagens presentation svårt att tro att valdeltagandet blir så högt som undersökningen lovar – 89 procent – men höll med om att svenskspråkiga röstar i regel flitigare än finskspråkiga, vilket gynnar SFP.
Opinionsundersökningen riktades till 1000 svenskspråkiga på fastlandet (inte Åland) och utfördes per telefon av Taloustutkimus.
