Tvåspråkigheten mår prima i Grankulla

14.9.2016

Ingen kommun i Finland har ett lika bra språkklimat som Grankulla. Det visar resultaten i den senaste Språkbarometern.

Grankulla kan stoltsera med att ha Finlands nöjdaste språkliga minoritet. Enligt Språkbarometern 2016 kommer ingen annan kommun ens i närheten av Grankullas utmärkta relation mellan svensk- och finskspråkiga invånare. Nästan 90 procent av dem som deltagit i Språkbarometern anser att förhållandet mellan språkgrupperna är gott eller mycket gott. Ingen anser att relationerna är dåliga.

Den största orsaken till det goda språkklimatet i Grankulla är att den svenska minoriteten är relativt stor och stark. Det var först i början på 1970-talet som majoritetsspråket ändrade från svenska till finska och idag är de svenskspråkigas andel cirka 34 procent.

img_2014
Johan Johansson (SFP)

– Resultatet är mycket positivt ur alla synvinklar och lite överraskande i jämförelse med andra kommuner. Vi har två stora språkgrupper och ingen behöver känna sig hotad. Allting från kultur till sport går naturligt på båda språken i staden, säger Johan Johansson (SFP), medlem i stadsfullmäktige i Grankulla stadsfullmäktige.

Tiina Rintamäki-Ovaska (Saml) som också sitter i stadsfullmäktige resonerar i samma banor. Båda är överens om att stadens stabila ekonomi har bidragit till att man kunnat utveckla de kommunala tjänsterna parallellt på båda språken.

– Vi har ett tvåspråkighetsprogram som vi jobbar med i en fortlöpande process.  Framför allt inom bildningssektorn har det gjorts stora satsningar.  Skolorna samarbetar över språkgränserna och finska barn erbjuds språkbad från fem års ålder ända upp till årskurs sex, säger Rintamäki-Ovaska.

Levande tvåspråkighet har varit ett av Grankullas strategiska satsningsområden sedan 2010. Före det hette det att staden är “livskraftig, självständig och tvåspråkig”.  I stadens strategi 2013-2016 står det:

När Rintamäki-Ovaska flyttade till Grankulla för 20 år sedan hade hon inte haft mycket kontakt med det svenska språket.

img_2127
Tiina Rintamäki-Ovaska (Saml)

– Om man inte har behov av kommunal service eller hobbyer, och inte har några svenskspråkiga vänner kan man lätt leva utan att ens stöta på det andra språket också här i Grankulla. Oberoende av det ska den kommunala servicen fungera på båda språken. Inom rekryteringen satsar vi på tvåspråkighet. Inom vissa områden kan vi vara tvungna att ge efter lite, men speciellt inom utbildningen och social- och hälsovården är tvåspråkigheten mycket viktig, säger hon.

Både Rintamäki-Ovaska och Johansson tror att Språkbarometerns resultat skulle se lika ut om den finskspråkiga majoriteten hade svarat. De resultat som glädjer Johansson mest är de goda betyg som  mentalvården fått.

– Mentalvården har vi jobbat länge med. Att tjänsterna som berör de mest utsatta i samhället får bra betyg av invånarna glädjer. Förstås finns det saker som kan förbättras, men överlag får man vara nöjd. Resultaten ger ett mervärde för de lokala beslutsfattarna. Språkbarometern är ett bra sätt att höra medborgarna. Det är också en bekräftelse för att vi har lyckats i Grankulla, säger Johansson.

Läs mer

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här