Språkklimatet för den svenska minoriteten i Finland har hårdnat. Finlandssvenskar trakasseras på grund av sitt modersmål. Av de finlandssvenskar som har deltagit i den färska Språkbarometern uppger så många som 44 procent att de har blivit trakasserade på grund av sitt språk.

Antalet är anmärkningsvärt. Det är främst yngre personer som upplevt trakasserier, säger forskardoktor Marina Lindell vid Åbo Akademi, som sammanställt Språkbarometern 2016.

Av de finlandssvenskar som har deltagit i Språkbarometern uppger över 60 procent i åldrarna 18–39 år att de har upplevt språkliga trakasserier. Bland de äldre sjunker antalet trakasserade successivt med åldern.

Av de finskspråkiga som deltagit i Språkbarometern uppger 20 procent att de har trakasserats på grund av sitt språk. Fler yngre än äldre uppger att de trakasserats.

– I den finska åldersgruppen18–29 år uppger varannan att han eller hon har utsatts för trakasserier, konstaterar Lindell.

De som har deltagit i undersökningen har endast kunnat välja bland fyra svarsalternativ om trakasserier: ofta, ibland, någon enstaka gång eller aldrig.

– Vi vet därför inte vilken typ av trakasserier som svarspersonerna har råkat ut för eller vem trakasserarna är, säger Lindell.

Hon definierar trakasserier som ett beteende som kränker en persons människovärde. Exempelvis kränkande tal, e-postmeddelanden och gester, förödmjukelser, öknamn och fysiskt hot.

I en utredning om hatbrott och trakasserier som Justitieministeriet publicerade i mars i år
framgår det att trakasserier mot minoriteter oftast består av olika grader av verbala förolämpningar, öknamn och förödmjukelser. Trakasserier förkommer på offentliga
platser så som gator, parker och parkeringsplatser och på offentliga diskussionsforum och isociala medier (Justitieministeriets rapport 3.3.2016).

– Tyvärr ingick inte den svenska minoriteten i Justitieministeriets utredning. Men
mot bakgrunden av resultaten i den färska Språkbarometern skulle jag tro att finlandssvenskarna har liknande erfarenheter.

Nyligen publicerade tidningen Expressen ett reportage med rubriken ”Det växande hatet mot de svensktalande i Finland”. I reportaget berättar ett antal finlandssvenskar i Helsingfors att de väljer att inte tala sitt modersmål på offentliga platser under kvällstid
för att undvika att provocera.

Forskaren Kjell Herberts som tidigare ansvarade för Språkbarometern, säger i en
intervju för Finska notisbyrån att de sociala medierna har gjort den offentliga debatten öppnare och råare, vilket gjort fördomarna mot finlandssvenskarna synligare än förr.

– Vårt samhälle med ökad internationalisering och invandring har inte blivit mera civiliserat och humaniserat utan snarare tvärtom, kommenterar Herberts.
Språkbarometern frågade: ”Hur upplever du att inställningen till andra språkgrupper har förändrats under de senaste åren i Finland?”

De finskspråkiga svaren är övervägande positiva, över hälften svarar att inställningen blivit
bättre eller mycket bättre. 18 procent av de finskspråkiga anser att
inställningen till andra språk har blivit sämre.

Inställningen till minoriteter har hårdnat

De svenskspråkiga har betydligt sämre erfarenheter. 41 procent av svenskarna anser att inställningen till andra språkgrupper har blivit sämre eller mycket sämre de senaste åren, medan 20 procent upplever att inställningen blivit bättre.

diagram2

Endast 0,4 procent av svenskarna anser att inställningen blivit mycket bättre. Motsvarande siffra bland de finskspråkiga är 5,4 procent.

–Skillnaderna mellan språkgruppernas svar är större än jag trodde, medger Marina Lindell.

Finlandssvenskarnas svar återspeglar enligt Lindell det allmänna debattklimatet i vårt
land. Inställningen till minoriteter har hårdnat, de statliga reformerna och nedskärningarna drabbar finlandssvenskarna hårdare än majoritetsbefolkningen,språkkonsekvensutredningar saknas och Svenska folkpartiet är inte längre ett regeringsparti.

– Finlandssvenskarna känner sig åsidosatta och utanför. De finskspråkiga är betydligt positivare än de svenskspråkiga i förhålladnet mellan språkgrupperna. 47 procent av de finskspråkiga upplever att förhållandet till finlandssvenskarna har blivit bättre.

Motsvarande siffra bland de svenskspråkiga är 14 procent. En av fyra svenskspråkiga
svarspersoner anser att förhållandet mellan språkgrupperna har blivit sämre eller mycket sämre de senaste åren. Bland de finskspråkiga svarspersonerna uppger endast 7,5 procent att förhållandet samma sak.

Skillnaderna mellan hur de båda språkgrupperna uppfattar språkklimatet är också stora. I
de kommuner där svenskarna är i minoritet är de i allmänhet nöjda med relationerna till de finskspråkiga i sin hemkommun. Är de finskspråkiga däremot i minoritet, är de inte lika positiva.

Hälften av de svenskspråkiga som deltagit i undersökningen karaktäriserar relationerna mellan språkgrupperna som god eller mycket goda. Motsvarande siffra för de finskspråkiga är 44 procent. 8 procent av de finskspråkiga uppger att relationerna mellan språkgrupperna är dåliga eller mycket dåliga, medan siffran för de svenskspråkiga ”bara” är 5 procent.

Resultatet överraskar inte Marina Lindell. I tidigare Språkbarometrar (2008 och 2012) var trenden den samma.

– På ett nationellt plan åtnjuter de finskspråkiga majoritetens alla fördelar. När den språkliga servicen inte fungerar lika bra i den egna kommunen väcker detta missnöje,
vilket syns i resultatet.

Kommuner med svensk minoritet där relationerna mellan språkgrupperna fungerar väl är
Grankulla, Hangö, Sibbo, Kaskö, Sjundeå, Lovisa, Vasa, Karleby och Lappträsk. I de här kommunerna uppger över hälften av svarspersonerna att relationerna mellan språkgrupperna är goda.

– Grankulla har alltid haft utmärkta resultat. Men det intressanta i årets Språkbarometer är att Grankulla har lyckats med konststycket att ytterligare förbättra sitt språkklimat, de utmärkta relationerna har alltså blivit ännu bättre, konstaterar Marina Lindell.

Klar förbättring i Sjundeå

Förutom Grankulla kan även Sjundeå stoltsera med en positiv utveckling
i språkklimatet.

– Någonting har skett i Sjundeå. År 2012 uppgav 34 procent av svarspersonerna att språkklimatet i kommunen var gott, i årets undersökning har antalet nöjda ökat till 56 procent.

Kommundirektör Juha–Pekka Isotupa i Sjundeå är glad över utvecklingen i sin kommun. Att språkklimatet var så pass dåligt för fyra år sedan berodde på de fusionsdiskussioner som Sjundeå förde med bland annat Lojo och Kyrkslätt.

– För de svenskspråkiga i Sjundeå var Lojo aldrig något alternativ och jag tror att många upplevde att de inte blev hörda i debatten, säger Isotupa.

I dag är friden mellan språkgrupperna återställd. Sjundeå fortsätter som självständig kommun och utvecklar samarbetet med grannkommunen Ingå.

– Den politiska debatten är konstruktiv och arbetet i både fullmäktige och kommunstyrelsen löper utan större problem.

I alla kommuner förutom Grankulla, Sjundeå och Mörskom uppger de svenska svarspersonerna att språkklimatet har blivit sämre. Försämringen är störst
i Lojo och Vanda, där under en tredjedel betecknar relationerna mellan finskspråkiga och svenskspråkiga som goda. Också i Esbo och Pyttis är försämringen markant.

Bland kommuner med finsk minoritet ligger Larsmo, Korsnäs, Kronoby och Kimitoön i topp. I de här kommunerna uppger över hälften av svarspersonerna att relationerna mellan språkgrupperna är goda.
Sämsta språkklimatet i Språkbarometern 2016 uppvisar Jakobstad. Endast två av tio anser
att relationerna mellan språkgrupperna i staden är goda. 2008 ansåg 46 procent att språkklimatet var gott, 2012 sjönk andelen till 34 procent för att landa på 20 procent 2016.

Övriga kommuner där språkklimatet är dåligt är Kristinestad där bara 32 procent av svarspersonerna anser att relationerna mellan språkgrupperna är goda, Vörå (41 procent), Ingå (40,9) och Närpes (41).

Fakta om Språkbarometern 2016

  • Görs av institutet för samhällsforskning vid Åbo
    Akademi, Justitieministeriet, Finlands kommunförbund
    och Svenska kulturfonden. Fokuserar på svensk- och
    finskspråkiga minoriteter i tvåspråkiga kommuner.
  • Har tre tyngdpunktsområden:
    • 1) de språkliga rättigheterna i social- och hälsovården,
    • 2) språkliga rättigheter i kommunala och statliga myndigheters webbtjänster
    • 3) språkklimatet.
  • I årets undersökning deltog 3704 personer från 33 kommuner.

Svarsprocenten är 41,7.

Läs mer

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *