Tolv röster om framtidens kommun

19.5.2017

Kommuntorget bad tolv samhällspåverkare gnugga geniknölarna och komma med synpunkter på kommunens roll efter vård- och landskapsreformen. Vi ställde två frågor och bad om korta svar. Alla respondenterna verkar utanför den egentliga kommunsektorn.

  1.  Vad borde framtidens kommun särskilt fokusera på?
  2.  Nämn en konkret innovation eller förnyelse du gärna vill se i framtidens kommun.

 

Janina Andersson, verksamhetsledare för Mannerheims Barnskyddsförbund i Egentliga Finland:

  1.  Fastän de ekonomiska incentiven för social- och hälsofrämjande verksamhet är små i framtidens kommun, så prioriterar ansvarsfulla kommuner förebyggande verksamhet. Hit hör särskilt åtgärder som främjar gemenskap och nätverk mellan människor i samma livssituation. Tredje sektorn är specialiserad på detta och är en bra samarbetspartner för kommunen.
  2.  Alla nyblivna föräldrar kallas till gemensamma träffar i små grupper för att tillsammans diskutera sin nya livssituation. De första åtta gångerna leds diskussionen av en familjearbetare och förhoppningsvis fortsätter föräldrarna att träffas också därefter. Det här är ett utmärkt samarbetsprojekt mellan tredje sektorn och kommunen.

 

Ilkka Kivimäki, ordförande för uppstartsmässan Slush:

1. Det finns för många olika enheter och för mycket överlappande verksamhet, och det bromsar all förändring. I framtidens kommun borde man överväga vilka verksamheter som kan strömlinjeformas och vilka som kan avskaffas så att byråkratin blir smidigare.

2. Framtidens kommun borde sköta upphandlingen på ett innovativt sätt för att främja förnyelse, nya lösningar, nya tjänster och bana väg för helt nya företag.

Sture Fjäder, ordförande för Akava:

 1. Framtidens kommun är en bildningskommun där den viktigaste uppgiften blir att ge alla barn och unga en likvärdig, god start i livet. Jag ser två utmaningar. Den första är att kommunen måste kunna locka engagerad och kompetent personal till bildningssektorn, vilket kräver friska byggnader och konkreta satsningar. Den andra utmaningen blir att hitta rätt samarbetsformer mellan kommunens bildningstjänster och landskapets socialtjänster för barn och ungdom.

2.  Akava vill se tillräckligt starka kommuner som klarar sitt bildningsansvar. Målet bör vara att alla ungdomar får en examen på andrastadienivå. På sikt blir följden då att skolplikten höjs till 18 år.

Timo Reina, vice verkst. dir. vid Finlands Kommunförbund

  1.  Det beror på kommunen, för efter reformen kan den bättre än förut profilera sig och hitta en lämplig roll. Allmänt taget bör kommunerna satsa på regionens livskraft och invånarnas välfärd samt på att främja en fungerande demokrati.
  2.  Jag skulle uppmuntra kommunerna att införa innovationspris för att inspirera invånarna och andra medlemmar i samfundet till idéer och innovationer som utvecklar kommunens verksamhet.

Krister Ståhlberg, professor emeritus

 1. Grundutbildningen i vid mening är det viktiga som kan motverka skillnader i hemmiljöer och annat som bidrar till utslagning av unga. Styrkan i det finländska utbildningssystemet är förmågan att leta fram det bästa ur de sämsta. Vi kan sällan skryta med topparna, men vi har en enastående bredd som ett litet samhälle måste värna om.

2. I den yrkesinriktade utbildningen ser jag fram emot ett läroavtals- eller praktikantsystem som utarbetats av utbildarna och företagen tillsammans och som skulle göra övergången till förvärvslivet smidig. På motsvarande sätt kan integrationen av invandrare hanteras.

Timo Lindholm, direktör för nytt arbetsliv och hållbar ekonomi vid Sitra:

  1. Kommunerna ska främja invånarnas välfärd också i framtiden. Här gäller det att satsa på preventiva och förebyggande åtgärder. För att kunna göra det måste incentivstrukturen utvecklas så att man påverkar i förväg i stället för att reparera skador i efterskott. Som läget är i dag går en stor del av skattemedlen till att reparera skadorna.
  2. För att främja förebyggande åtgärder och nya beteendemönster måste man utveckla metoder och indikatorer som mäter välfärd på ett långsiktigt och målinriktat sätt. Man kan ta hjälp av det nya forskningsområdet ”impact investment” som handlar om finansieringen av sociala innovationer och om investeringar som görs i syfte att stödja olika former av samhällsförändring.

 

Siv Sandberg, forskare, Statsvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi.

1. På ett övergripande plan ska framtidens kommun ta ansvar för sina invånare. På den punkten har inget förändrats.

2. Det finns efterfrågan på snabbare, effektivare och mer medborgartillvända processer. Detta innefattar allt från att utnyttja digitaliseringen till att göra strategiprocesser mer konkreta och förståeliga för invånarna.

Risto E. J. Penttilä, VD för Centralhandelskammaren

  1.  Framtidens kommun har ekonomin i skick och satsar på att betjäna sina invånare och företag. Det förutsätter en lätt och okomplicerad organisation. Samtidigt bör också tillståndsprocesserna förenklas och bli smidigare.
  2. Jag önskar att några kommuner lägger ut all verksamhet utom grundutbildningen på privata entreprenörer. Det räcker inte med en kommun, utan det behövs flera, för då kan man jämföra olika samarbetsmodeller med varandra. Dessutom skulle vi se vad som fungerar bäst i offentlig regi och var samarbete mellan företag och kommun är att föredra.

Tommi Karttaavi, chef för informationssamhället vid Finlands Kommunförbund

  1. Kommunerna borde samarbeta mer än förut i utvecklingen av IT och digitala tjänster. Samarbetet blir allt viktigare när de ekonomiska resurserna minskar. Utvecklingsarbete som gjorts i andra kommuner borde utnyttjas, liksom de verktyg staten står till tjänst med t.ex. inom ramen för webbportalen suomi.fi.
  2. Det vore intressant att experimentera med augmented reality, förstärkt verklighet, i kommunerna. Ett experiment kunde innebära att mobilen fungerar som virtuell stadsguide. Kommuninvånaren eller turisten som söker en plats kunde i mobilen eller pekplattan betrakta en verklighetstrogen presentation av platsen förstärkt av ljud, video och grafik med extra information om t.ex. byggnader och busstidtabeller. Se demo https://vimeo.com/42553502

Alf Rehn, professor i företagets organisation och ledning vid Åbo Akademi

Foto: Benjamin Suomela.

1. Kommunens ledning måste skapa en vision: En idé om vad den nya kommunen kan åstadkomma, gärna med hänvisning till vilka saker som blir lättare att uppnå när man inte längre ”tyngs” av vården. En god ledare samlar omkring sig dem som redan tidigare visat att de gärna utnyttjar en kris för att börja bygga upp något nytt.

2.  Innovationer innebär inte bara att man gör något nytt. Det nya och kreativa kan i stället vara att man vågar avstå från något man alltid gjort förut.

Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund:

  1. Framtidens kommun satsar på skola och utbildning. Den bör erbjuda mångsidiga
    Foto: Mirjam Heir.

    utbildningstjänster utgående från formuleringarna i läroplanen om stöd för lärande och skolgång för barn och unga. Större tyngd måste läggas på bl.a. kommunernas språkprogram och på ett lokalt bildningsprogram.

  2. Jag efterlyser kvalitetskriterier för bildningsväsendet som bygger på ett lokalt förankrat bildningsprogram. Det bör innehålla en plan som ger tillräckligt med tid åt lärarna att undervisa, handleda och stödja eleverna. I planen anges också hur resurserna tillgodoses för elever med behov av stöd. Vidare definierar planen hur lärarnas mångsidiga fortbildning ger en god grund för utvecklingen av det individuella kunnandet.

Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning, Helsingfors universitet (Soc&kom)

  1. Jag är mest oroad över vad som sker med kommunernas roll i den regionala utvecklingspolitiken, företagsamheten och landsbygdsutvecklingen. Givet den framtida organiseringen och finansieringssystemen finns en risk att de här frågorna marginaliseras till byråkratiska aktiviteter, trots att de borde ha en hög politisk prioritet på alla nivåer.
  2. Den lokala intressebevakningen kommer att vara helt central i framtiden, inte minst i Svenskfinland p.g.a. minskat inflytande i de nya förvaltningslösningarna. Kommunerna måste organisera sig på nytt från intressebevakningssynpunkt, ett slags regionala kommunförbund. De borde fungera som effektiva plattformar för ’lokala hubs’ som redan finns men som vi behöver mycket mera av inom utbildning, integration, fritid, miljö, turism m.m.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här