Tid, diplomati och mötesteknik – tre ordförande tycker till om sitt uppdrag

Johanna Holmäng, Veijo Lücke och Sandra Ahtola är alla nya på sina ordförandeposter. Här berättar de om sina erfarenheter efter ett drygt halvår.
Johanna Holmäng, Veijo Lücke och Sandra Ahtola är alla nya på sina ordförandeposter. Här berättar de om sina erfarenheter efter ett drygt halvår.
8.1.2018

Efter ett drygt halvår börjar nya fullmäktige ute i kommunerna vara varma i kläderna. Kommuntorget har talat med tre ordförande som är nya på sina poster. Har uppdraget varit som de tänkt sig? Och hur är det att vara första kvinnan eller första finskspråkiga  på ordförandeposten?

”Spräckte glastaket”

Johanna Holmäng är fullmäktigeordförande i Pedersöre.

När Johanna Holmäng (SFP) valdes till fullmäktigeordförande i Pedersöre spräckte hon glastaket. Holmäng är den första kvinnan någonsin som fullmäktigeordförande i kommunen. De facto har Pedersöre aldrig haft en kvinna på någon av de ledande posterna i kommunen. Styrelse- och fullmäktigeordförande samt kommundirektören har alltid varit män.

– Det kom ganska mycket reaktioner och de var enbart positiva. Ofta är det vi kvinnor som själva  till viss del monterar upp glastaken. Vi måste bli bättre på att ta plats och sätta oss vid samma bord som männen, säger Holmäng.

Att Holmäng är kvinna ser hon ändå inte att påverkar arbetet i fullmäktige. Det är erfarenhet och egenskaper som är viktiga. Innan Holmäng nu blev ordförande har hon suttit med två fullmäktigeperioder som ledamot. Arbetet med lokalpolitiken är med andra ord bekant sedan tidigare.

– Men som ordförande måste man så klart kunna styra upp och hålla ordning och reda i fullmäktigesalen och ha koll på mötestekniken. Sedan får man också träffa många intressanta personer och det är viktigt med bra nätverk.

Holmäng säger att det är ett rent nöje att vara ordförande i Pedersöre. Kommunen har en stabil ekonomi, landets lägsta arbetslöshet och en positiv befolkningstillväxt.

– Och så har vi innovativa tjänstemän som ser möjligheterna i våra utmaningar, säger Holmäng.

Inom politiken är det nya vindar som blåser. Av fullmäktiges 35 ledamöter är  17 nya den här perioden.

– Det betyder att alla ska hitta sin plats, men vi lär oss an efter. Jag ser det också som viktigt att nya ledamöter får verktyg för att fördjupa sitt arbete. Därför är det välkommet att Kommunförbundet ordnar en kurs för kommunala ordförande. Det gagnar nämndarbetet och i slutändan invånarna, säger Holmäng.

”Bättre atmosfär i Kimitofullmäktige”

Veijo Lücke, är ordförande i Kimitoöns fullmäktige.

– Arbetsklimatet i vårt fullmäktige har stigit flera klasser jämfört med hur det var tidigare, säger Veijo Lücke (Fri samverkan) som är ny fullmäktigeordförande efter kommunalvalet i Kimitoön.

Lücke tror det beror på att fullmäktigeperioden inleddes med att alla grupper tillsammans kom överens om vilka frågor som ska drivas under den här perioden. Frågorna hittas i fullmäktigeprogrammet för 2017-2020.

Som ett av de viktigaste målen har fullmäktige skrivit att kommunen ska fortsätta som en självständig kommun med stabil ekonomi och en levande tvåspråkighet.

Själv har Lücke finska som modersmål, men det påverkar inte tvåspråkighetsarbetet nämnvärt.

– Det är historiskt att Kimitoön har en fullmäktigeordförande med finska som modersmål, men gällande hur vi arbetar för en fungerande tvåspråkighet spelar det en mindre roll. Det är inte en personfråga utan en sakfråga, säger Lücke.

En annan sak som påverkar stämningen är att fullmäktigeledamöterna känner varandra bättre som personer.

– Vi kan vara av olika åsikter i sakfrågor men när vi kommer och går från mötena kan vi skaka hand med varandra, säger Lücke.

Som ordförande har Lücke märkt att det kräver mer diplomati och samarbetsförmåga med alla fullmäktigegrupper från hans sida än tidigare.

– När jag inte var ordförande kunde jag starkare vara av annan åsikt. Nu är jag på sätt och vis som en skeppare ombord på ett fartyg och min uppgift är att se till att alla i fullmäktigesalen får föra fram sina åsikter jämbördigt.

”Kräver tid och engagemang”

Sandra Ahtola är ordförande för bildningsnämndens svenska sektion i Raseborg.

– Ordförandeskapet kräver tid. Det innebär så mycket mer än att sitta på möten. Det tar tid att läsa in sig på olika frågor och tala med politiker, tjänstemän och invånare, säger Sandra Ahtola (SFP), som är ordförande för bildningsnämndens svenska sektion i Raseborg och också ny i fullmäktige.

Ahtola poängterar ändå att det är meningen att vanliga människor ska kunna vara med i lokalpolitiken och sköta det vid sidan av sitt arbete. Själv jobbar hon som politisk sekreterare vid Svenska Kvinnoförbundet och tycker på det sättet att politiken också stöder henne i sitt arbete.

– Det är jättesvårt att omvandla det politiska arbetet i timmar och minuter. Jag ser det politiska mer som något jag har med mig hela tiden. Fast ibland måste man ta dagar då man inte alls jobbar, säger Ahtola.

Som ordförande tycker Ahtola det är viktigt att vara lyhörd och öppen både för information och diskussion.

– Överlag tycker jag saker fungerar bäst om det finns en öppen dialog mellan politiker, tjänstemän och invånare. Och så måste man som politiker vara tillgänglig så det är lätt att få tag i en.

Under hösten passade den svenska sektionen på att påminna alla skolor i Raseborg om att de ska ha en jämställdhetsplan som följer bildningsnämndens modell i samma veva då sektionen godkände läroplanerna.

– Det här aktualiserades igen i och med kampanjerna #metoo och #dammenbrister som visar hur viktigt det är att ha konkreta jämställdhetsplaner. Som ordförande är det viktigt att ha en bra helhetsbild och vara ajour med vad som är på gång, säger Ahtola.

Är du ordförande i fullmäktige eller i en kommunal nämnd? Vill du bli tryggare i din roll som ordförande? 

Kommunförbundet ordnar en kurs för kommunala ordförande i Jakobstad 23.3.2018