”Tarasti förstår sig inte på självstyre”

26.1.2016

Tarastis reformförslag återspeglar statsförvaltningen, han förstår sig inte på självstyre, kommenterar landskapsdirektör Olav Jern rapporten.
­– Jag ogillar tudelningen i beslut som fattas av politiska organ och beslut som fattas av tjänstemän. Det leder till ett tjänstemanna-Finland.

Österbottens landskapsdirektör Olav Jern ser Lauri Tarastis utredning om samordningen av regionförvaltningen och landskapens förvaltning som ett tydligt steg mot självstyre på regional nivå. Men han ifrågasätter många punkter. För det första är förslaget problematisk ur just självstyrelseperspektiv.

– Lauri Tarastis utgångspunkt är typisk för mänskor som jobbat länge inom statsförvaltningen. Han förstår sig inte på självstyre på kommunal eller landskapsnivå, säger Jern och nämner landstingen i Sverige eller fylkestingen i Norge med starka självstyren.

De nya landskapen borde granskas genom samma juridiska ram som dagens kommuner.

Jern kritiserar också Tarastis indelning i uppgifter som behandlas av demokratiskt valda politiker och uppgifter som behandlas av tjänstemän.

– Jag tycker illa om indelningen. Som tjänstemän fattar vi väldigt många beslut men på uppdrag av politikerna. Ett verkligt självstyre bygger på att de kollegiala organen beslutar i vilken ordning besluten bereds och fattas. Tarastis på förhand stränga uppdelning är för mig väsensfrämmande.

Till exempel regeringens förslag om att höja av klientavgifterna är ju ett tjänstemannaförslag som kommunernas politiska organ fått rösta om att ta i bruk eller inte. Betyder det alltså att ett sådant tjänstemannaförslag kunde gå igenom i de nya landskapen utan politisk omröstning?

– Det är ett utmärkt exempel. Risken finns att landskapen börjar agera så att inte den regionala aspekten beaktas. Hela idén med regionalt självstyre är att man ska kunna beakta lokala förhållanden och ha sina egna prioriteringar. Det handlar mycket om att bygga upp en självkänsla, säger Jern.

Jern ogillar också att miljöskydds- och naturskyddsuppgifterna förs över från NTM-centralerna till regionförvaltningsverken.

– Det är lite underligt eftersom främjandet av miljövården och naturvården är beroende av hur planläggningen fungerar och att den ständiga kontakten mellan folkvalda och demokratiorganen finns kvar. Där tycker jag miljöministeriets gammaldags protektionistiska tänkande lyser igenom.

”Besvärligt med olika uppgifter”

Tarasti föreslår 12 räddningsverk i stället för dagens 22. Det betyder att administrationen sköts på 12 ställen, medan de omkring 600 brandstationerna ute i landet ska bli kvar. 12 är också antalet områden som ska ha så kallad fullskalig jourverksamhet på sjukhusen. Jern ser det som besvärligt att de olika landskapen sinsemellan har olika uppgifter.

– Med talet 12 närmar vi oss på ett bekymmersamt sätt polisens uttunnade förvaltning. Det finns en klar koppling mellan områdenas storlek och möjligheterna och viljan att upprätthålla en fungerande närservice, säger Jern.

Han anser att antalet liksom landskapen borde vara 18, annars ökar ojämlikheten landskapen emellan.

– I Mellersta Österbotten ser vi med stor fasa på hur brand- och räddningsväsendet förfinskas helt. Det finns en uppenbar risk för detta. Vi är rädda för modellerna med 12.

De nya landskapen tar ansvaret över tjänsterna men kan överlåta anordnandet av servicen på en kommun eller en privat aktör. Men räcker det? De stora städerna har krävt särlösningar.

– Huvudstadsregionen kommer att behöva särlösningar. Det är viktigt att indelningen inte är för hårt bunden, man måste kunna medge särlösningar åt olika håll. Det måste finnas frihet mellan kommun och landskap att komma överens om hur man sinsemellan ordnar det.

Jern jämför med Sverige och landstinget i Stockholms län.

– Där har man tagit det i motsatt riktning än vad de stora städerna hos oss talar för, där har man i lagen stadgat att landstinget kan sköta uppgifter som i övrigt ligger på kommunen för att i metropolregionen kunna sköta ärenden över kommungränserna.

Jern tycker också att man nu borde se huvudstadsregionens behov av kollektivtrafik ur ett större perspektiv.

– Det tar inte slut vid Esbo eller Kyrkslätt. Helsingfors pendlingstrafik har vidgats betydligt. Därför vorde det viktigt att frågan skulle skötas av landskapet.

Läs också:

Tarastis förslag betyder splittring