Små som stora orter har problem med debatten

Omslaget till Kommuntorget Magasin 3/2019. Foto: Karl Vilhjálmsson
Omslaget till Kommuntorget Magasin 3/2019. Foto: Karl Vilhjálmsson
12.9.2019

Kommuntorget lät under juni och juli kommunala tjänsteinnehavare och fullmäktigeledamöter i Finland svara på en enkät om debattklimatet i kommunerna, och huruvida de själva blivit utsatta för hot eller trakasserier på grund av sina kommunala uppdrag.

Vi fick in sammanlagt 135 svar (80 på svenska, 55 på finska) med stor geografisk spridning. Resultaten gör inte anspråk på vetenskaplig noggrannhet i frågan om problemets vidd, men målar en grov översiktsbild av situationen.

Glädjande är att majoriteten, tre fjärdedelar av de svarande, uppger att de sällan eller aldrig stött på någon form av hotfullt eller trakasserande bemötande på grund av sin kommunala tjänst eller sitt arbete i fullmäktige. De som däremot drabbats vittnar om att sociala medier nästan uteslutande är den plattform där osakligheterna äger rum.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

I många kommuner upprätthålls en eller flera diskussionsgrupper för kommunala angelägenheter, och där har debatterna en tendens att hetta till. Missförstånd, medvetet vinklad information och illvilliga insinuationer florerar, och ofta är det vissa enskilda personer i den kommunala organisationen som hängs ut och baktalas.

Enligt hälften av de svarande finns det i deras kommuner beredskap och processer för att stödja dem som utsatts för hot eller fortgående trakasseri. Var femte uppger att incidenter anmälts till polisen.

Tonen har hårdnat

Det är kanske skäl att fråga sig i vilken utsträckning kommuninvånare i Finland faktiskt är så upprörda som deras debattbeteende på internet ger vid handen, och hur stor roll de sociala mediernas själva format spelar. Klart är ändå att tonen i samhällsdebatten hårdnat under senare år och till och med traditionellt konsekvensfattiga frågor numera tycks få en
högoktanig, politisk laddning.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Antagandet att korruptionen av den kommunala debatten är ett typiskt problem för just mindre orter är en chimär. I större städer går det knappt att tänka sig ett enda gemensamt forum, för att inte tala om den känsla av samhörighet, familjaritet och enhet som utgör både styrkan och ett gissel för byarna och småkommunerna.

Den som följt med diskussionen om Malms flygfält i Helsingfors, spårvagnarna i Tammerfors eller torgparkeringen i Åbo vet att stadsbor inte är ett dugg bättre än invånare i mindre kommuner när det gäller att hålla hyfsad ton eller saklig debatt. Tvärtom tycks samfällighetens storlek och den upplevda distansen till beslutsfattarna skänka ett ytterligare lager av maktlöshet och offeridentitet, som beklagligt ofta tar sig uttryck i allt mer aggressivt språkbruk.

Sammanslagningar och viltvård

De känsliga ämnena varierar stort mellan kommunerna, men något nästan alla har gemensamt är skolfrågorna, följda av ovissheten kring social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. På många håll står mer eller mindre ofrivilliga kommunsammanslagningar på agendan, liksom stadsplaneringsfrågor, utplaceringen av asylsökande i kommunen och viltvård, främst varg och skarv.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Det ska ännu betonas att de tre exempelkommunerna i artikeln inte valdes ut på grund av att de vore drabbade av sensationellt problematiska situationer. Tvärtom är Kimitoön med sina sjutusen invånare, liksom Pargas och Korsholm med sina femton respektive tjugo tusen för finska förhållanden rätt typiska samhällen.

Det finns all orsak att anta att liknande övertramp i debattkulturen och kommuninvånares beteende gentemot tjänsteinnehavare och beslutsfattare, står att finna i så gott som hela landet.

Läs också: Kommunala frågor hettar till på nätet

En civiliserad debatt kräver ansträngning

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här