Oro i östnyländska kommuner – blir utanför i landskapsfullmäktige

Fullmäktigesalen i Borgå. Foto: Sonja Eloranta.
Fullmäktigesalen i Borgå. Foto: Sonja Eloranta.
21.5.2018

Landskaps- och vårdreformen får problematiska följder för demokratin och ekonomin i kommunerna i östra Nyland. Kommunerna är oroliga för att de inte får in representanter i det kommande landskapsfullmäktige.

Företrädarna för kommunerna i östra Nyland sammanträdde i Borgå förra veckan och behandlade den aktuella landskaps- och vårdreformen. Kommunerna är oroliga för att de inte kommer att ha invalda politiker i det kommande landskapsfullmäktige.

I ett gemensamt ställningstagande påpekar kommunerna att  Nyland är det enda landskapet där två riksdagsvalkretsar ska slås samman. Utredningar visar att det här leder till att upp till 17 kommuner av 26 kommer att bli utan en företrädare i landskapsfullmäktige. Geografiskt skulle landskapsfullmäktigeledamöterna representera bara 9 kommuner, dvs. 35 procent av området.

– I östra Nyland vore det mycket svårt eller omöjligt att få flera företrädare i nya landskapsfullmäktige. Man kan förmoda att en stor valkrets påverkar negativt röstningsaktiviteten, kandidatrekryteringen, röstspärren och valkostnaderna. Den nu föreslagna lösningen för utvecklingen mot helt fel riktning med tanke på demokratin och närhetsprincipen, skriver kommunerna.

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas uttryckte samma oro i en kolumn i Helsingin Sanomat för en vecka sedan.

– Flera nylänningar förlorar möjligheten att  få sin röst hörd i beslut som klart påverkar det egna livet. Speviellt i början då landskasfullmäktige drar upp betydande riktlinjer för servicestrutur och ekonomiska lösningar skulle det vara viktigt att Nyland har en bred representation*, skriver Grannas och Jyrki Mattila, stadsdirektör i Hyvinge i sin gemensamma kolumn.

Kommunerna i östra Nyland uttrycker också sin oro för hur reformen påverkar kommunernas förmåga att ekonomiskt klara sig av finansieringen av de kvarstående uppgifterna och investeringarna.

Kommunerna anser att reformens ekonomiska verkningar borde uppskattas grundligare än hittills. Om reformen blir verklighet ska man särskilt säkerställa att staten helt täcker det årliga finansieringsunderskottet i landskapet Nyland som i början har uppskattats vara upp emot 300 miljoner euro och som växer.

– Om finansieringen av landskapet inte genast i början är säkerställd, finns det risk för nedskärningar i närtjänster särskilt i landskapets randområden, skriver  kommunerna i östra Nyland och påpekar att landskaps- och vårdreformen inte får äventyra de fungerande närtjänsterna och Borgå sjukhus verksamhet.

*redaktionens översättning.