De flesta fastlandskommuner har på något sätt utnyttjat möjligheten att höja klientavgifterna inom social- och hälsovården, visar Kommunförbundets enkät.

Det var i november som regeringen i all tysthet, utan remissrunda, beslöt om att höja maximibeloppen för avgifterna, samtidigt som de indexjusteras uppåt. Avgifterna inom social- och hälsovården är indexbundna och justeras vanligen vartannat år. Den indexbundna förhöjningen den här gången är drygt 1,7 procent men regeringen höjde maximibeloppet med ytterligare dryga 27 procent.

Hur mycket en kommuninvånare betalar för att anlita social- och hälsovården exempelvis vid besök på en hälsostation bestäms i klientavgiftsförordningen, där det sägs hur mycket kommunen maximalt får ta ut för en viss tjänst. Kommunerna bestämmer själva om de tar ut den högsta möjliga klientavgiften eller en lägre.

– Kommunerna och samkommunerna har höjt klientavgifterna på olika sätt, en del har endast gjort en indexhöjning, medan andra har höjt jämnstora avgifter maximalt, dvs. med nästan 30 procent. Å andra sidan finns det kommuner som endast har höjt priset på vissa tjänster eller höjt priset måttligt, säger Tarja Myllärinen, direktör för enheten social- och hälsovård vid Kommunförbundet.

I början av juni i år utredde Kommunförbundet höjningarna av kommunernas och samkommunernas klientavgifter inom social- och hälsovården och vilka effekter höjningarna har på kommunernas inkomster. Enkätresultaten beskriver situationen för 218 kommuner, vilket motsvarar 73 procent av fastlandskommunerna och 88 procent av befolkningen.

Av de kommuner som besvarade enkäten hade alla utom en på något sätt höjt sina klientavgifter. Den kommun som inte hade höjt avgifterna uppgav att den bereder höjningar. Kommunerna uppskattar att avgiftshöjningarna kommer att ge dem extra inkomster på sammanlagt 57,45 miljoner euro under 2016.

Helsingfors valde att enbart indexhöja alla klientavgifter och uppskattar att staden får tillägsinkomster på 0,5 miljoner euro. Genom att en maximihöjning hade tilläggsinkomsterna stigit till 8,6 miljoner euro.

Esbo höjde klientavgifterna för tandvård maximalt men valde att i huvudsak endast indexhöja övriga avgifter. Esbo uppskattar att få tilläggsinkomster på 2,1 miljoner euro.

Lahtis valde å sin sida att höja alla klientavgifter maximalt genom en skild höjning och uppskattar få tilläggsinkomster på en miljon euro.

Tandvård och läkarintyg för körkort har blivit dyrare

– Separata höjningar gäller främst avgifter för outnyttjad mottagningstid som inte avbeställts, läkarintyg för körrätt samt olika slags tandvård. Däremot har avgifterna för dagkirurgi och psykiatri samt sjukhusens poliklinikavgifter höjts minst, framhåller Myllärinen.

I de kommuner som besvarade enkäten varierar jouravgiften vid hälsocentralen för närvarande mellan 22,10 och 28,10 euro och sjukhusens poliklinikavgifter mellan 32,10 och 41,70 euro, beroende på hemort. Läkarintyg för körrätt kostar 47,70–61,80 euro i de kommuner som besvarade enkäten.

 Läs också: Ojämlikt då många kommuner chockhöjer patientavgifter

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *