”Tidsplanen för valfriheten håller inte”

9.3.2017

Valfriheten kan omöjligt införas inom den tidsplan som regeringen föreslår i  sitt lagutkast, slår Kommunförbundet fast i sitt utlåtande. Kommunförbundet anser också att kommunerna bör få möjlighet att äga social- och hälsocentraler i bolagsform på lika villkor som andra aktörer.

Kommunförbundet understöder en utvidgning av valfriheten men bara om den genomförs på ett kontrollerat sätt och stegvis. T.ex. anser man att det bör reserveras en tillräckligt lång övergångsperiod för införandet av valfriheten.

– Om marknaden öppnas för direktval av social- och hälsocentraler och mun- och tandvårdsenheter samtidigt som kundsedlarna och de personliga budgetarna tas i bruk 1.1.2019 är risken stor att det uppstår avbrott i tjänsterna, står det i Kommunförbundets pressmeddelande.

För att införandet av valfriheten ska ske på ett kontrollerat sätt borde valfriheten och den bolagisering som valfriheten förutsätter införas tidigast 1.1.2021 i fråga om direktvalstjänsterna på basnivå och tidigast 1.1.2023 i fråga om tjänster som hör till den utvidgade basnivån, anser Kommunförbundet.

Kommunförbundet ställer sig framför allt skeptiskt till tidtabellen. Om lagen träder i kraft år 2019 i den föreslagna formen, borde landskapen inleda omfattande förberedelser inför valfriheten redan år 2018.

Det innebär bl.a. att landskapen borde kunna ta emot anmälan av de aktörer som vill bli producenter av direktvalstjänster. Anmälan ska tas emot minst sex månader innan lagen träder i kraft och två månader innan lagen träder i kraft borde kunderna få information om valfriheten.

Också de avtal som ingås med serviceproducenterna, kriterierna för godkännande av producenter och prissättningsgrunderna borde vara klara minst ett halvt år innan lagen träder i kraft.

– Tidsplanen håller inte, slår Kommunförbundet fast.

”Kommunerna ska få vara med”

Kommunförbundet anser också att kommunerna bör få möjlighet att äga social- och hälsocentraler i bolagsform på lika villkor som andra aktörer.

– Det är anmärkningsvärt att kommunerna har uteslutits som producenter av direktvalstjänster, trots att kommunerna för tillfället har social- och hälsovårdspersonal, den kompetens och de lokaler som krävs samt apparatur och utrustning, säger man i pressmeddelandet.

Om kommunen kunde fungera som producent i bolagsform skulle det framför allt gagna kunderna, tror man på Kommunförbundet. Men också de landskapen skulle ha nytta av att kommunerna är med som producenter, eftersom det då skulle finnas fler seriösa alternativ i serviceproduktionen.

Kommunförbundets styrelse godkände utlåtandet under sitt möte to 9.3. Läs pressmeddelandet och utlåtandet här.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här