Basinkomst skulle medföra fundamentala förändringar i kommunernas inkomst- och utgiftsströmmar och det kommunala servicessystemet.  Det framgår i en rapport från Kommunförbundet.

I vilken mån en basinkomst skulle spara pengar inom den kommunala ekonomin och minska byråkratin beror på hur många offentliga utgifter som skulle kunna gallras bort eller sparas in. Ett försök med basinkomst kräver noggrann planering och konsekvensbedömning på förhand, sägs i rapporten.

Enligt Kommunförbundets sakkunniga skulle sannolikt inte ens en hög basinkomst helt eliminera behovet av kompletterande inkomstöverföringar.

– Det är viktigt att utreda om basinkomst skulle ersätta olika förmåner helt eller delvis . En viktig fråga är också beskattningen av förmånerna. Dessutom måste man fundera på hur olika stöd, till exempel stöden för närståendevård och familjevård, förhåller sig till basinkomsten, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Sakkunniggruppen vid Kommunförbundet utarbetade sin rapport på begäran av FPA:s konsortium som planerar ett försök med basinkomst på uppdrag av Statsrådets kansli. Rapporten innehåller en utförlig bedömning av basinkomst och vad ett försök skulle innebära för den kommunala ekonomin och de kommunala tjänsterna. I rapporten behandlas bland annat skattefrågor, statsandelssystemet, klientavgifter, förmåner som beviljas av kommunen, arbetsmarknadsstödet, sysselsättningen, socialvården, hälso- och sjukvården för arbetslösa samt integration.

Kommunernas inkomstbas krymper

– Om basinkomsten blir skattefri inkomst eller i praktiken inkomst som befriats från inkomstskatt, kommer kommunernas inkomstbas att krympa betydligt och kommunerna får mindre skatteinkomster, uppskattar Jukka Hakola, som är sakkunnig i skattefrågor vid Kommunförbundet.

Basinkomsten påverkar kommunernas statsandelar till exempel om inkomsten ändrar antalet uppgifter eller skyldigheter för kommunerna och därmed också kostnaderna. Kostnaderna ändras också om basinkomsten påverkar kommuninvånarnas användning av tjänster.

– Det nuvarande utkomststödet betalas i praktiken när den sökandes stödberättigande utgifter överskrider de tillgängliga inkomsterna. Därför kan vårt nuvarande system med utkomststöd rentav förhindra att försöket lyckas eller försvåra bedömningen av de verkliga effekterna. I den fortsatta beredningen av försöket med basinkomst bör särskild vikt fästas vid kopplingen mellan utkomststödet och den försöksmodell som väljs, säger juristen Maria Porko.

De kommunala socialvårdstjänsterna kan påverkas. Hänvisningsvägarna till socialvårdstjänsterna blir smalare och servicekedjan hotar att brytas framför allt för dem som får utkomststöd. Det kan också bli svårare att få klienterna att binda sig till tjänsterna, eftersom nuvarande ekonomiska motiveringsredskap saknas.

Andra reformer måste beaktas 

Kommunförbundets sakkunniga påtalar i sin rapport att försöket med basinkomst kommer att genomföras samtidigt med andra stora reformer i kommunsektorn.  Andra reformer under beredning är till exempel landskaps- och vårdreformen, överföringen av utkomststödet till FPA och överföringen av sysselsättningsansvar till kommunerna.

– Basinkomsten är en utmaning för logiken och de grundläggande strukturerna i hela vårt nuvarande socialskydds- och servicesystem. För att försöket ska lyckas och för att alla konsekvenser för kommunerna ska kunna beaktas måste beredningstiden vara tillräckligt lång. Resultaten skulle antagligen bli mer allmängiltiga om försöket och dess tidsplan samordnades med andra stora förändringar och försök, säger Ellen Vogt.

Bedömningsrapporten (på finska) har publicerats på adressen www.kommunerna.net/basinkomst

Bedömningen gjordes av en sakkunniggrupp vid Kommunförbundet, som bestod av Ellen Vogt, Maria Porko, Jukka Hakola, Sami Uotinen, Tero Tyni, Sanna Lehtonen, Minna Punakallio och Erja Lindberg.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *