”Kombinera list- och personval går fint”

14.1.2016

Kommunförbundets vd Jari Koskinen vill inte tvinga kommuner att ta emot flyktingar. Den diskussionen pågår däremot i Sverige, Danmark och Norge. Och Koskinens kolleger anser att list- och personval gott kan användas sida vid sida.  De nordiska direktörerna har samlats i Helsingfors. 

Jari Koskinen gästades i veckan av sina nordiska kollegor Håkan Sörman från Sverige, Adam Wolf från Danmark, Lasse Hansen från Norge och Karl Björnsson från Island. Kommuntorget passade på att ställa direktörerna några frågor om flyktingkrisen och val.

Sverige har ett lagförslag på gång om att alla kommuner ska tvingas att ta emot flyktingar för att fördelningen i kommunerna ska bli jämnare. Hur ser ni på det här?

Nordiska kommunförbundens direktörer om flyktingsituationen

Håkan Sörman, Sverige: Förra året kom 160 000 flyktingar, av vilka de flesta stannat i södra Sverige. Fördelningen mellan kommunerna är ojämn och situationen har blivit väldigt ansträngande. Därför har vi på Sveriges kommuner och landsting SKL gjort något vi inte brukat göra – vi har tillstyrkt en lag som innebär att man tvångsvis kan placera flyktingarna till kommunerna för att situationen är så allvarlig. Detta görs för att fördelningen ska bli jämnare.

Karl Björnsson, Island: Vi som ett örike har inte det problemet. Vi har några flyktingar från Syrien, men ingen stor diskussion om den här frågan.

Adam Wolf, Danmark: Vi för samma diskussion i Danmark som i Sverige.  I frågan om placering har vi ett tätt samarbete och en dialog mellan kommun och regering.

Lasse Hansen, Norge: Också i Norge har vi samma diskussion även om vi inte har samma mängd flyktingar som söker sig till oss som Sverige har. Vi har en annan modell när gäller bosättning, flyktingarna kan inte resa dit de vill och kommunerna får själva bestämma om de tar emot flyktingar.

Regeringen samarbetar med Kommunsektorns intresse- och arbetsgivarorganisation KS för att motivera kommunerna att ta emot flyktingar. Finansieringen är en stor diskussion, staten täcker cirka 90 procent av kommunernas utgifter då de tar emot flyktingar. Vad kostnaderna slutligen blir hänger ju mycket på om man lyckas sysselsätta flyktingarna och möjligheterna att hitta jobba varierar kommunvis.

Jari Koskinen, Finland: Att införa tvång är ingen god idé. Frivillighet är en bättre lösning, men antalet flyktingar har ökat så snabbt att vi inte vet hur man kan organisera allt.

Hur kan man få flyktingar att stanna kvar i mindre kommuner där det kan vara svårt att hitta jobb?

Håkan Sörman, Sverige: Det är en väldigt svår fråga. När vi tillstyrkte lagförslaget var det för att läget var så akut, vi ville inte tidsbegränsa tvångsdelen. Långsiktigt är det ju så att de flyttar till de större städerna. Men om vi lyckas integrera nya medborgare  är vi ju vinnarna bland alla som sitter med en åldrande befolkning. Hälften av syrierna har en hyggligt bra utbildning. Vi tror att det blir ett sätt att klara den demografiska utvecklingen.

Finland kommer att få en ny förvaltningsnivå i och med de nya landskapen. I en del länder har man begränsningar/rekommendationer för hur många nivåer samma person kan delta i. Vilket råd skulle ni ge till Finland?

Förvaltningsreformer och valsystem

Adam Wolf Danmark: De politiska partierna kan själva bestämma på hur många nivåer politikerna kan ställa upp. Vi har politiker som sitter i både regionsråd och i kommunalråd eller folketinget. Vi har inte exempel på politiker sitter på alla tre nivåer.

Håkan Sörman, Sverige: Det är partierna som i sina nomineringar begränsar deltagandet. Det var vanligare förr att man satt både i riksdagen, parlamentet och i kommunen. Nu är det färre som gör det. Däremot är det väldigt vanligt att politiker sitter både i kommunen och i regionen. Sverige har 20 regioner, de beskrivs som kommunernas regioner. Det är naturligt att det är kommunfolk som kommer in i regionerna. Jag tycker inte man ska ha några formella begränsningar, därför att det blir allt svårare att rekrytera politiker.

Lasse Hansen Norge: Vi har inte heller begränsat hur många man nivåer politikerna kan sitta med i. Vi har diskussioner vilken roll de olika nivåerna ska ha och om det är tillräckligt med två förvaltningsnivåer. Vi har nästan samma befolkningsmängd som Finland och Danmark.

Vilken typ av personer leder i regionerna?

Adam Wolf, Danmark: Generellt samma personer som på de övriga nivåerna. Men det finns en mycket liten överrepresentation av sjuksköterskor och läkare.

Lasse Hansen Norge: Vi har en överrepresentation av folk från offentliga sektorn, folk från näringslivet  har inte tid att gå med i politiken. Det är också svårt att få med unga män. Vi har prövat att sänka rösträttsåldern utan att ha sett någon särskild effekt.

Håkan Sörman, Sverige: Vi har problem med att unga kvinnor lämnar uppdrag, det kan vara svårt att förena politik med familjeliv. 90 procent av våra landstingskostnader är för sjukvård, vilket gör att politiken blir väldigt inriktad på vården. Men i praktiken är man intresserad av de nya regionala utvecklingsråden som tillkommer i de nya regionerna, de skapar kopplingen till kommunerna. Frågorna ligger närmare kommunerna med sin markplanering, sitt bygg- och planmonopol. Därför är det naturligt att de kommunala politikerna kommer in i de nya regionerna.

Adam Wolf Danmark: I Danmark är det samma sak, 90 procent av budgeten går till sjukvård, men den politiska energin läggs mycket mera i den regionala utvecklingen.

Listval diskuteras flitigt i Finland för tillfället, vad är fördelarna med listval framför personval?

Håkan Sörman, Sverige: Vi har en kombination. Vi har infört personvalsmöjligheten så att man kan kryssa för en person. Detta har fått ganska stort genomslag och leder till att en ny typ av politiker väljs in. De representerar inte så mycket ett parti, de representerar väljarna direkt. Som jag ser det finns det ingen annan utväg än att man ger personen möjlighet att välja både och. På sätt och vis ökar det demokratin.

Adam Wolf Danmark: Vi har en kombination av list- och personval, det fungerar fint.